Nyvaken efter att ha knoppat lite på tåget. Arg på pappa som trugar med sina torra mackor.
Med svält i blicken väntar de på att utfodras...
I lördags var det dags för ännu en julmarknad. Denna gång gick bussresan mot Halmstad och Wapnö där det såldes hemslöjd och bakverk av alla de slag. Men trots att vinterkylan väl infunnit sig uteblev själva känslan av jul även denna gång, oavsett de otaliga tomtar och julbockar som prydde de välfyllda borden på julmarknaden.
Igårkväll var familjen på årets första julmarknad. Som synes var det Liseberg som gällde och liten Alva stortrivdes verkligen bland alla tomtar och kaniner. Det klappades glatt i händerna under större delen av barnteatern "Fru Lisens vind" där det bland annat sjöngs julsånger för fulla halsar. Alva sjöng dessutom med i både "tomtarnas julsång" och "i ett hus" samt lärde sig en ny sång vars refräng hon därefter glatt trallade på under spårvagnsresan hem - "hejsan, hoppsan, fallerallera".
Under själva resan in till Liseberg konstaterades det mest att det var mörkt ute och att lampan borde vara på: "mörkt - lampa på". Och visst fanns där ljus så det räckte och blev över när vi väl kommit fram. Utöver barnteatern passades det även på att besöka tomtarnas julverkstad och den lilla djurparken, åka farfars bilar samt att knapra på nygräddade våfflor med sylt och grädde i en av de många våffelbodarna. Allt som allt en riktigt mysig kväll, även om den äkta julkänslan har svårt att infinna sig utan någon snö.
Magsjukan ersattes med prickar och hög feber, som en reaktion utav den föregående veckans vaccination. Och det är först nu efter en vecka som prickarna väl gått bort och istället ersatts av en rinnande näsa. Det har sålunda inte blivit något dagis av för parvlans del under denna vecka heller och de första feberdagarna sov hon oroligt om nätterna. Annars är vi ju, alla tre, rätt bortskämda med ostörd nattsömn sedan parvlan slutade amma vid ett års ålder. Hon gillar sin säng, somnar vanligtvis vid åttatiden på kvällen och vaknar åtta på morgonen. På helgerna vaknar mamma A ofta till de spröda tonerna av sång ifrån parvlans rum.
Efter två omgångar med magsjuka för hela familjen tycks det värsta nu vara över. Liten Alva har istället blivit förkyld och snörvlig och det är sålunda fortfarande, till större delen, lugna aktiviteter som gäller. Allra mysigast är det att ligga på soffan med pappa Ds hörlurar och lyssna på musik, främst King Diamond, eller att titta på Pingu eller Shrek. Andra låtar som det gärna sjungs med i när de spelas på radion är Kents: Ingenting, Hives: Tick Boom och M.I.As: Jimmy.
Annars pratas det oavbrutet samtidigt som det bärs grejor eller pekas i böcker. Favoritutrycken tycks vara: "va-e-de?" direkt någonting nytt upptäcks och "mmmm" som ett konstaterande på något som hon redan visste. Det har även börjat läggas pussel. Och häromdagen upptäckte vi ett av parvlans första hyss. Den vita blomvas som pryder rumsfönstret var tydligen en smula tråkig, enligt Alvas tycke, så hon tog helt sonika en röd krita och färglade den lite medan mamma A och pappa D var upptagna med annat. Och var sedan väldigt stolt över sitt konstverk när det väl upptäcktes.
Det har visat sig vara en fullspäckad vecka med alltifrån fotografering och studiedag på dagis, till mätning, vägning och vaccination på BVC. Lillstumpan visade sig även denna gång ligga över den genomsnittliga kurvan när det gäller längd och precis på när det gäller vikt. Hela 86 cm lång och med en vikt på 11 060g. Alva gav till ett glädjetjut när hon kom in i väntrummet på BVC och lekte glatt med alla leksaker, men grälade sedan rejält på doktorn när denne tog sprutan.
