familjestöd

Häromdagen hade de kvinnliga familje- medlemmarna, ovetandes av varandras klädval, båda iklätt sig tröjor med pappa Ds bands tryck av olika slag. Det är till att ha en stödjande och musikälskande familj minsann...

Idag damp det ner ett besked om dagisplats i brevlådan vilket berättade att Alva, tacksamt nog, fått plats på det dagis som tilltalade mest - både trivsel och lägesmässigt. Redan den 3 september är det dags. Någon dagisstress har dock ännu inte hunnit infinna sig i och med att det troligtvis blir en mjukstart på 15 timmar i veckan, vilket ter sig ypperligt tacksamt. Dessutom tycks Alvan hamna i gott sällskap, då liten Wilmer ser ut att bli en av dagiskamraterna.

vilda fröken alva

Hon är en riktig liten vildvittra vår lilla fröken. Skriker högt och gällt närhelst hon inte når något och ställer ständigt till med rackartyg. De största utbrotten kommer oftast i samband med att saker sitter fast eller att det finns mat utom räckhåll. I matväg knapras det annars gärna på rå lök, kikärtor, linsröra och spaghetti. Och vid gårdagens besök på Hammarkullenkarnevalen så provsmakades det även falafel. Vilket tycktes vara mums.

Lillnäsan är nästintill läkt nu efter torsdagens olyckliga klätterfall över sandlåde- kanten. Det är idel bus, dans och sång som gäller och humöret är fortfarande mestadels glatt. Utöver småsjungandet experimenteras det även mycket med pottsittande, plocktorn och kartonger nuförtiden. Helst kånkas det dock runt på tunga lådor eller stora böcker som utplaceras på de mest oväntade ställen. Något som tacksamt nog oftast åtföljs av en ostörd helnattssömn.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

nyfriserad mamma

Det var ett tag sedan, men nu är det klippt igen.

nystylad sånglärka

Jodå, musikintresset finns där och idag har liten Alva sjungit hela refrängen i tomtarnas julsång - ett flertal gånger. Hon sjunger även med i diverse låtar på radion och övriga musicerande leksaker och pausar på rätt ställen med rätt tonart, samt har själv komponerat ihop en egen sång bestående av voffs och mjauningar i upprepande tvåtakt.

Idag har mamma A varit på utflykt med jobbet. Resan gick till en ostfabrik i Falköpingstrakten, och resulterade i en spontan shoppingrunda under vilken det inhandlades 6e juni-ost, en drakklädhängare samt ytterligare några sommarklänningar a la rabalder till lilla fröken bus.

lejontämjare

bland blommor och träd

Efter några regniga dagar var det åter dags för solen att titta fram. Det firades med ett blomstrande besök i den botaniska trädgården och efterföljande kvällsgrillning på vår nystylade balkong.

Liten Alva sprang gladeligen omkring bland all blomsterprakt, tittade, pekade och ljudade muntert både när det gällde blommor och ogräs. Då och då tog hon sig en avstickare från vägen för att undersöka någon av de många små skogsstigarna, en egenskap som hon säkerligen ärvt av sin morfar, men i övrigt hade hon allt fullt upp med att hålla stenkoll på farmor och farfar.

Tacksamt överraskade av denna värmebölja hade det glömts att packas ner solhatt. Något som lätt ordnade sig med hjälp av lite improvisation och den lilla solstrålen fick sålunda både gå iklädd mamma As hylka såväl som pappa Ds keps.

fint släktbesök

I onsdags kväll kom de - farmor och farfar. Och liten Alva är lyrisk över all uppmärksamhet. Redan på torsdags- morgonen var all blygsel som bortblåst och det öppnades eftersläntrande ettårspaket med fina saker i - en hjärtformad smyckesask från farmor och farfar och ett rosa mätband från faster Linda. Därefter dröjde det inte länge förrän farmor fick sig en första blötpuss.

Torsdagens väder verkade dock inte helt med på noterna och istället för att fullfölja den ursprungliga planen med picknick i slottsskogen blev det till att tillbringa den regniga gråmulna dagen på IKEA. Vilket ju visserligen inte heller är fy skam och det införskaffades denna gång både hallförvaring, köksklocka och rumsbord.

Sedan några dagar sitter vår lilla sångfågel glatt och smånynnar för sig själv. Och allt som oftast backas det till sittande, vilket har bidragit till att pottan fått en central plats vid köksbordet i rent invänjningssyfte. Buskotten fortsätter även att säga farbror till allt hon ser. Även om vi i dessa dagar naturligtvis väljer att tolka det som farmor.

pratglad busbjörn

Alvas senaste ord är: farbror, säger pappa D. I varje fall tror han det eftersom Alvan samtidigt pekade på en farbror i spårvagnen när hon sade det. Fast visserligen sade hon samma sak när hon någon timme senare gladeligen stoppade munnen full med broccoli, så helt säkert är det nog inte. Under de senaste dagarna bubblar språket i längre haranger, där det stundom uppfattas små ord i diverse sammanhang, såsom "byta blöja", men för det mesta fortfarande är enstaka stavelser vars betydelse nog bara vi 3 än så länge förstår.

Tiden bokstavligen flyger iväg- och mitt ibland alla vardagssysslor, klämdagar, teorilektioner, bandrepningar och studioinspelningar så håller vår lilla kicka på att bli stor. Och allt går fortfarande så problemfritt.

I och med vällingdrickandet vaknar Alvan en gång per natt - i övrigt sover hon sött i sin säng redan vid åttatiden, sedan vi häromdagen återgick till de gamla rutinerna med normal dygnsrytm. Och förutom välling mumsas det gott på både fisk och broccoli, gröt och kidneybönor, pasta och potatis, tomat och gurka och en väldans massa frukt. Vilket är toppen eftersom det verkligen behövs en hel del energi med så mycket spring i benen och bus i kroppen.

Denna kväll har det badats och i väntan på farmor och farfars ankomst passar vår lilla björnfröken nu på att gå i ide i ett försök att uppbåda så mycket energi som möjligt för att busa så vilt hon bara kan.-----------------------------------------------------------------------------------------------

ren och skär viljestyrka

Begreppet röd av ilska har just fått förstärkt innebörd efter en studie av stintans reaktion när hon inte fick leka med mamma As jobbs stegräknare.

finklädd och trädlik

Alvas moster har varit nostalgisk och köpt henne fina kläder. Och den lilla danserskan blev naturligtvis överlycklig, trots sin yrvakenhet - och även en smula lik en viss skönsjungande isländska, tycker mamma A.

kaninkul

Idag har hela familjen roat sig kungligt på Liseberg. Det åktes karuseller och farfars bilar, lektes i spegelhus och pekades på blommor. Liten Alva hade fullt upp att hålla koll på läget. Det vändes flitigt på huvudet från höger till vänster. Och nog blev Alvans ögon allt en smula större när hon såg de storväxta gröna kaninerna komma lunkandes fram på den stjärnförsedda gatan. Bilturen i farfars bilar visade sig dock vara en klar favorit. Och visst ser väl mamma A ut att trivas bakom ratten nu när hon äntligen har tagit sig i kragen och börjat på körskola.

Sedan fyra dagar ammas det inte längre och Alvan sover, utöver ett kort uppvaknande vid tolvtiden, i stort sett hela nätterna. Till och med lite väl långt in på morgnarna enligt mamma As tycke, och imorse fick hon väcka sina två sjusovare precis i lagom tid inför morgonens melodikryss. Vällingen tycks med andra ord vara mer mättande, vilket är ett klart plus och med undantag för denna kväll så hinns det dessutom oftast med en tandborstning innan kvällssjungandet. Just nu är det James&Karins älgsång som är en av favoriterna och det hummas för fulla halsar.

spegelpussar & lådbus

Vår lilla busekottefia har sedan några dagar börjat pussas. Helst pussar hon naturligtvis på sin egen spegelbild, men det händer minsann att både mamma A och pappa D får sig ett litet muntryck litet då och då. Annars är det för det mesta lådsittning som gäller - och att åka cykel och läragåbil förstås.

Nattningen har börjat ta allt längre tid eftersom lilla fröken Alva lärt sig samtliga låtar på barnskivan och helst vill dansa och sjunga med, istället för att ligga still och gotta sig med vällingflaskan. Avvänjningen från amning fungerar däremot bara fint och det verkar som om det inte kommer att dröja många dagar förrän det helt är slutammat. Något som mamma A tycker känns både skönt och vemodigt på en och samma gång.

Nu pratas och pekas det en hel del och liten kan utan problem peka ut både ögon, öron, näsa, mun, mage och haka, men kan än så länge bara uttala örat. Sedan någon dag klarar hon även med nöd och näppe att klättra uppför soffan i sitt eget rum, men nöjer sig sedan tacksamt nog, för det mesta, med att sitta i den och låter än så länge bli vardagsrumssofforna.

I och med klättrandet och diverse andra rackatyg börjar det sannerligen bli hög tid att gå igenom lägenheten för en ytterligare säkerhetsrunda. Särskilt som denna vecka bestått av en hel del inomhuslek. Fast lägenheten har visserligen på sätt och vis utrustats med ett ytterligare lekrum då balkongen i fredags ikläddes en grön heltäckande matta. Vilken parvlan naturligtvis nästföljande dag gladeligen invigde med en springtur.