nyårsafton

Nu ställer sig liten upp i sin spjälsäng på egen hand och fick äntligen tugga lite på den stjärnspeldosa som hon kämpat med att försöka nå nerifrån golvet.

Måhända är det även alla de fina leksaker som släkt och vänner försett henne med, som lockar för mycket för att liten ska vilja ligga kvar och sova. De börjar nämligen vara en hel del av dem nu och det är allt tur att vi nuförtiden har ett helt rum att sprida ut dem i.

Nyårsaftonen blev väldigt lugn och stillsam för vår lilla parvla - och trots att kvällssömnen blev störd utav några rejäla smällar från ett par tidigt avfyrade raketer, så lyckades vår lilla Alva sova sig igenom sitt första tolvslag utan några större problem. Förhoppningsvis håller det i sig i ytterligare några år.

GOTT NYTT ÅR!

lekkamrater

Så äntligen var vädret så pass bra att vi kunde promenera hela vägen till familjen Wilmer för avhämtning av de, sedan länge inköpta, cd-ställen. Knattarna utbrast i små delfinliknande glädjeskrin och verkade väldigt förtjusta i att se varandra igen. Det busades friskt och båda två verkade ivriga över att visa sina nyfunna färdigheter.

Liten Alva härmade glatt liten Wilmers minsta läte. Och Wilmer, som stundtals kan stå utan stöd, visade Alva alla sina nya leksaker, varav en mobiltelefon som spelade små melodier visade sig vara den mest populära.

Och medan vi föräldrar försåg oss med goda bountybollar så passade kottarna på att busa runt så mycket det kunde, tills liten Wilmer var alldeles trött, liten Alva väldigt hungrig och den roliga mobiltelefonen alltför svår att skiljas ifrån.

när liten blir stor

Efter en väldigt smidig tågresa är vi, sedan några dagar, åter tillbaks i Göteborg. Liten Alva skrattade och busade under praktiskt taget hela resan och trots att hon, av ren nyfikenhet, lyckades hålla sig vaken i stort sett hela tiden så somnade hon inte förrän halv tolv -efter att ha gjort en kryprunda hemma i lägenheten och kontrollerat att leksakslådan stod där den skulle förstås.

Idag har vi varit i Partille och införskaffat oss en lära-gå-bil för de julklapps- slantar som Alva fick av farmor G och farfar B. Det var väldigt uppskattat och liten trummade glatt och lätt förväntansfullt på lära-gå-bils-kartongen under hela bussresan hem.

Annars har det mest pysslats och donats under de tre dagar som vi varit hemma. Idag tog vi itu med barnkammaren och det är en rätt så stolt liten parvla som nu sover en första natt i sitt egna rum. Så fort sängen kom på plats ställde sig liten glatt och skakade galler, innan hon prövade på att stega sig sidledes med hjälp av spjälsängspinnarna för att nå den lilla stjärnspeldosan- vilket hon tursamt lyckades med väl hon klurat ut hur man flyttar händerna.



Hon har dessutom provat på burkmat med litet större bitar en första gång - även om hon har småfuskat litet under julen med både riskakor, vindruvor, mandariner, gurka och russin. Nu serverades det pasta med basilikasås och efter viss skepsis så tuggade liten flitigt på med samtliga av sina sju små gaddar, som på sistone blivit alltmer framträdande. Det är till att ha blivit stor minsann...

jul jul strålande jul

08:00 Liten parvla, Alva, vaknar och ligger lugnt kvar i sin säng medan hon pratar så smått för sig själv i väntan på tomten.

09:30 Julaftons morgon. Den första julklappen är utdelad. Och nu leks det för fullt i köket med den ljudliga ko-klocka som liten fiskade upp ur sitt paket redan under frukostmålet.

10:45 Alva firar sin 8-månaders dag med lite djungeldessert samtidigt som pappa D tårögt lyssnar på Eilerts julskiva och skalar lök till de vegetariska "köttbullarna".

12:15 Tomtedräkten kläs på inför dagens första fotosession.

12:30 Alva får en tuff dödskallenapp av sin farbror Björn, på vilken hon förnöjt tuggar (trots att hon inte brukar ha napp) tills hon trött bestämmer sig för att ta en liten middagslur och på så sätt missar hela rimstugan.

13:30 Övriga släktingar anländer, men vår lilla tomtenissa sover så sött, så sött. Hon vaknar dock i lagom tid till en första prov- smakning av julematen och stojjar och stimmar glatt tillsammans med den yngsta kusinen Ted.

15:45 Nu har tomten varit här och med sig hade han en hel säck full med paket. Det blev mycket kartonger och papper att leka med för lillparvlan - och minsann en hel del leksaker också (som naturligtvis samtliga låter och lever om). Det är till att ha varit snäll förstås, så nu tjoas och tjimmas här till fullo.

20:00 Efter en fullspäckad dag med ytterligare lite bus och lek somnar vår lilla parvla mätt och belåten. Hon är allt en kavat liten krabat vår lilla Alva och morsk som sjutton. Tomten lyckades alls inte skrämma henne utan var snarare spännande och faster Lenas grand danois Ozzy fick sig bara en liten ögonbrynshöjning till mötes -vilket måhända berodde på att hon trodde att liten Petter växt medan hon sov - innan hon glatt klappade på honom.

Nu återstår bara julklappsöppnandet för de vuxna efterföljt av spelkväll. Årets julklappsspel involverar gester, vilket nog kan bli rätt så intressant.

i munter vintersång

Det spelas julsånger i det Erikssonska köket. Och när nu morgonens melodikryss, i vilket hela familjen var involverad, är avklarat så är julstöket redan i full gång. För tillfället förbereds det Jansons i både vegetarisk och ickevegetarisk version.

Stöket tjuvstartades, så smått, redan igår då det bakades pepparkakshus och kläddes gran. Och vid gårdagens promenad till mataffären upptäckte jag till min förtjusning att det fortfarande ligger så pass med snö kvar att den täcker asfalten och ger ett lagomt frostigt och vintrigt intryck.

Alva är nu helt kurerad, aptiten är tillbaks och det kryps och busas. Litens nya krypidé är att ställa sig upp på fötterna istället för knäna, men tekniken är ännu inte utvecklad till fullo och hon står mest still med rumpan upp i vädret. Annars plockas det glatt i jullådor, leks med julgranskulor och prasslas med julklappspapper och tejp. Igår fick hon även provsmaka lite mandarin av farfar, vilket var mycket smaskigt och gav vår lilla sångfågel förnyad styrka så att hon kunde överrösta de tävlande i gårdagens musikinriktade familjeunderhållningsprogram.

flingor som det virvlar om...

I förrgår kom den till slut, den efterlängtade snön. Och för en dag fick vi oss en släng av ren julkänsla innan den morgonen därpå var borta igen, lika snabbt som den kom. Och nu är det åter plusgrader och töväder. Vilket är tacksamt då det inte fullt är lika kallt, men tråkigt - då det inte heller tycks kunna bli något pulkåkande av i Garpenbergsbacken, så där som pappa D gått och längtat efter.

Idag har vi mest bara tagit det lugnt. Förutom lite bad och bus och en snabb tur in till Hedemora, där pappa D köpte ingredienser för att kunna tillaga sill i tofuvariant, så har inte mycket blivit gjort. Liten sov hela natten - mellan nio och nio. I varje fall tror vi det. När jag vaknade satt hon nämligen redan upp och försökte krypa sig ut ur resesängen - men då dragkedjan till lekluckan var uppdragen tycks lillkottens flyktplaner ha gått i stöpet. Förkylningen tycks vara bättre och det snoras bara lite grann. Dessvärre tycks vi ha smittat lille kusin Ted, som inte sovit fullt lika bra.

Buskotten apar efter sin kusin när han stojjar och räcker båda händerna högt över huvudet. Så där som man gör när man håller i en fin leksak och vill syna den bättre från en annan vinkel och samtidigt visa upp den till allmän beskådan. Hon har även lärt sig använda tutan på bobbycaren och vinkar nu till höger och vänster samtidigt som hon försöker härma faster Lindas retsamma lalala:ande.

en bokslukande upptäcktsresande

Det verkar som om den femton timmar långa nattsömnen, mellan sju igår kväll och tio imorse, gjorde susen för idag har vår lilla parvla visat tydliga tecken till tillfriskning.

Och även om det kinkas lite då och då, och till en början av dagen inte alls skulle lekas på golvet utan bara sittas i mamma A:s eller pappa D:s knän, så har det även varit skymtar av glädjestunder med rent bus. Det snoras inte fullt lika mycket och aptiten tycks vara tillbaks igen. En halv burk pasta med broccoli följt av lite mango och persikomos slank ner av bara farten efter några dagar av enbart amning och kexätande.

Nu har det uppbådats tillräckligt med ork och upptäcksglädje för att utforska farmor och farfars bohag till fullo. Den spännande leksakslådan är visserligen lokaliserad sedan länge och alltsomoftast ställer liten sig upp och plockar saker ur den.

Buskotten har även passat på att, med pappa D:s hjälp, gå upp och ner för trappen, traskat och krupit runt hela huset. Hon har även på egen hand försökt slicka hunden i ansiktet (efter gårdagens lyckade svansbitning), lekt med knapparna till mikron, försökt riva ner julprydnader, vinkat med hela handen istället för den sedvanliga armviftningen och varit så där allmänt lurig och pillemarisk.

Och så har hon haft en liten sagostund och bläddrat lite förnöjt i den nya lilla boken om hundvalpar som hon även kännt och klappat på, samt redan försett med små söndertuggade små hundöron. Jodå, hon är allt en liten bokslukerska på alla de sätt den lilla busparvlan.

släktträff i förkylningstider

Den förkylning som vi, olyckligt nog, drog på oss under tågresan vill inte riktigt ge med sig och parvlan snörvlar och nyser om vartannat.

Gröt är inte att tänka på med den nuvarande aptiten och vi har fått återgå så smått till amning som huvudmål igen.

Men vår lilla stumpa kämpar allt på för att kunna busa som vanligt och trots en lång gårdag med shopping i Borlänge, bus med både kusin Linus & kusin Ted samt ett plaskfyllt bad med pappa D, så blev det ändå en rätt så sen kväll.

Idag har vi haft besök av gammel- farmor Mary, några farfarbröder och en kusin till pappa D och ätit riktig söndags- middag. Det var toppen tyckte liten Alva, som pockade på uppmärksamhet från alla de håll och mumsade glatt på den lilla porslinstomte som hon fått av gammelfarmor.

Fast det tar minsann på krafterna att ha så mycket liv och rörelse runtomkring sig, särskilt när man är så nyfiken som vår lilla kotte. Och kort efter en kraftfull uppvisning av lille kusin Ted om hur smidigt man kan hoppa från skärbrädskanter så somnade vår lilla parvla förvånansvärt tidigt denna kväll.

Måhända drömmer hon nu sött om hur hon satt i farfarbror Leffes knä och övade sig lite inför det kommande mötet med tomten.

tåglufsar & bobbycars

Gårdagens tågresa gick bara finfint. Liten satt i våra knän under hela resan och hoppade glatt upp- och ner samt lekte med allt hon kom åt - resetidningar, mugghållare, skruvar, papperspåsar, nackskydd etc. Och med hög underhållningsfaktor samt två tågbyten så gick den fem timmar långa resan ovanligt fort.

Innan vi nådde fram till slut- destination- en blev det först ett kort besök hos kusin Ted, som snällt lät Alva låna hans stol och leka med hans bilar, men nog blev en smula skeptisk när hon även passade på att låna hans farmor.

Väl hemma hos farmor och farfar så hade klockan redan hunnit närma sig nio, men det faktum att vårt lilla energiknippe då, med undantag av små - uppenbarligen ytterst effektiva - powernaps, i stort sett varit vaken i tretton timmar tycktes bekomma henne föga- och hon hann både leka med de nya leksakerna, jaga efter hunden Petter, hoppa från famn till famn och krypa genom huset innan hon väl somnade vid tolvtiden.

Idag har det varit full rulle hela dagen och all gårdagens stillasittande knähoppartid har idag tagits igen med extra mycket bus i form av ny hundjakt, bobbycaråkande, lådutdragande och en hel del retlallande. Och så fick liten Alva sitt första par med jeans -ända från Thailand - i vilka hon blev en riktigt stor liten parvla. Och visst verkar det troligt att hon, sin ringa ålder till trots, kommer att ha körkort både före mamma och pappa. Hon är ju allt en riktigt världsvan liten resenär vår lilla donna.

så mörk är natten...

Något större luciafirande har det tyvärr inte blivit av idag, men vi hade tur nog att få se skymten av ett mindre luciatåg av dagisstorlek på vägen till dagens babysim.

Det var lika roligt att simma som vanligt, om inte till och med lite roligare. Alva plaskade vilt omkring sig och grabbade snabbt tag i en liten dinosaur under hennes försök att kravla uppför bassängkanten. Hon är minsann en smula vildare än de andra små sjöstjärnorna, som vid nästa möte kommer att ha uppgraderats till ankor, även om tumlare kanske vore ett aningens mer passande namn på vår lilla buskotte.

Det går framåt med gröten och idag slank en hel smak- portion med havregröt ner utan problem och det behövdes knappt någon fruktmos alls. Måhända var grötätandet ett litet försök till luciafirande - eller så var det den ostörda nattsömnen som gjorde susen

Liten busfröken sov nämligen mellan ett och åtta när hon väl somnade- fast så tog det ju förstås lite tid med gårdagens nattning då vår lilla busa, en tidig morgon till trots, inte alls ville sova utan låg och gjorde pruttljud med munnen tre timmar i sträck. Något som har resulterat i ett större antal kortare sovstunder under dagens lopp och att vår lilla myskicka redan nu ligger och sover på sin fars bringa. Kanske drömmer hon om det lilla luciatåget som vi såg tidigare idag, eller samlar krafter inför morgondagens strapatser då hon ska få prova på tåg av andra slag.

regn ute - sol inne

Utomhus bara regnar och regnar det. Så vi håller oss inne och roar oss bäst vi kan. Alva fortsätter att krypa omkring och hålla oss sysselsatta. Det är blanka och glittriga saker som lockar extra mycket. Ugnen är väldigt intressant men eftersom den är aj-aj, så blir det att krypa till tv-bänken istället, då den fungerar nästan lika bra som spegelvänligt bultbräde. Och så vinkas det och skrattas glatt åt när man klappar händerna.

Det går framåt med grötätandet. Parvlan fick en paus med havrevarianten och fick istället försöka sig på den kalla burkgröten igen- vilket fungerade finfint, även om det allt rynkas lite på näsan direkt burken tas fram (det är till att vara matkonservativ som sin mor minsann).

Dygnsrytmen har blivit något bättre- men trots att liten nuförtiden vaknar redan klockan nio och knappt sover något alls på dagarna så är det fortfarande elva-tolvtiden som gäller som nattningstid. Måhända är det smattret mot fönsterbläcket som håller henne vaken?

en ny ståuppare i gbg

Idag drog sig liten upp till stående helt på egen hand. Och det var en mycket stolt kicka som gladeligen drog ned en av böckerna från den övre hyllsektionen för att sedan tugga ivrigt på ett av hörnen.

Det visar sig vara mycket i lägenheten som kan användas som draghjälp - lådknoppar, trappstolar, hyllor och lådor av alla de slag. Och nu när det kryps allt snabbare är det inte alltid så lätt att hinna med. På så sätt lyckades liten även få sin första blessyr, när hon försökte klättra upp på en mindre stabil låda och dessvärre föll pladask. Vilket resulterade i en ilsket röd liten bula under det högra ögat, följt av lite tröstsång och mycket bus.

Nu klättras, bits och bankas det på det mesta. Och så lipas det. Med hela tungan utanför munnen. Samtidigt som det "nanana:as" i retande ton. Måhända förbereder hon sig inför det stundande mötet med farbror Janne?

bushusbus

Det var en trött liten Alva som vid niotiden i morse förbereddes inför dagens bushus- besök. Hon ville till en början inte alls vakna, utan till och med låtsades sova och låg därefter och mornade sig tills besöket på skötbordet var över och hon fick inse sig besegrad. Men lite havregröt, en spårvagnsresa och mycket mangomix senare så var hon fullt redo för lite bus och lek tillsammans med de fem andra barnen: Wilmer, Wilma, Philip, Milo och Malva.

Liten Alva tillbringade en stor del av tiden med att stå och skaka galler samtidigt som hon spanade in de äldre barnens rutschkane- åkande. Sedan jagade hon krypande efter några små färgglada bollar som rymt ur det lilla bollhavet. I det blev det dock bara ett kort besök, då lillparvlan, sin vana trogen, kastade sig framåt efter en av bollarna och sedan hade svårt att få sig upp. Vilket kanske var nog så tur, då bollhav ju tenderar att inte vara fullt lika hygieniskt som den andra typen av bolljagarbassäng liten är van vid.

Allt som allt var det en mycket trevlig dag. Bushuset i sig var verkligen ett toppen- ställe, även om det kanske lämpar sig aningen bättre för litet större barn. En perfekt plats för framtida kalas och ett bra motalternativ till den sedvanliga barnfällan mac donalds.

Väl hemma - i frihet - fortsatte liten Alva busandet tillsammans med pappa D. Sedan fick hon knapra på små goda majskrokar, som de andra mammorna tipsat om. Och leka med sin nya Sulleykudde, vars nos även den var ruskigt god.

Efter en hel dags busande och i och med den tidiga morgonen så somnade vår lilla busa tidigare än vanligt idag, även om hon kämpade på riktigt duktigt för att hålla sig vaken.

regntunga skyar

Det går bra med havre- gröten. Liten äter lite mer för var dag. Även om det nog är en bit kvar tills hon slukar dem i samma iver som de nya favoriterna: tropisk mangomix och drottningpuré. Då mamama:as det gillande under hela måltiden- och gapas stort för varje tugga utan att spillas en droppe.

Idag trotsade vi det gråmulna vädret för en liten promenad, under vilken liten Alva fick prova på att både gunga och åka rutschkana. Det kändes skönt att komma ut i friska luften för en stund, även om det nog blåste lite väl kallt för att parvlan skulle uppskatta det hela till fullo, men gungandet tycktes skoj- åtminstone för en liten stund.

Gårdagens babysim verkade däremot vara desto roligare. Lillparvlan plaskade som aldrig förr. Och då och då kikade hon över pappa D:s axel för att titta på sin mamma, som åter satt som åskådare, och vinkade glatt. Denna gång fick liten även öva sig på att kravla sig upp på bassängkanten - något som passade parvlan utmärkt eftersom hon nuförtiden ständigt är i krypartagen.

Det tycks ta på krafterna att ständigt vara på språng och vår lilla "super girl" sover redan sött och samlar ny energi inför morgondagens bushusbesök, under vilket hon åter ska få träffa liten Wilmer och en hoper andra barn.

mera gröt

Eftersom både jag och pappa D är nyfikna på ifall 15 ggrs metoden- som innebär att de flesta barn äter den mat som de fått pröva på 15 gånger- verkligen fungerar så gör vi nu ett ytterligare försök med havregröten. Imorse var det 4e gången som liten Alva fick prova på en äppelmosig variant av denna delikatess och vi tycker oss nog kunna märka av en smärre ökning vad gäller skedantalet gentemot gårdagen. Så nu är det bara till att hålla tummarna i hopp om att det går vägen.

Det sägs ju vara nyttigt med gröt- främst då de flesta barngrötar nuförtiden är järnberikade. Och då det ju i det här fallet är extra viktigt med järn i och med att familjen är demivegetarianer, så skulle det vara väldigt smidigt ifall metoden nu verkligen skulle fungera. Inte minst för att fisk inte alls verkar falla Alvan särskilt väl i smaken. Där fungerar inte ens någon 15 ggrsmetod, eftersom parvlan knep ihop munnen så mycket hon bara kunde direkt som hon kände fisklukten. Nej, nu slås det minsann hål på alla matfördomar - inga grötälskande dalmasgener här inte och ej heller någon fiskslukande göteborgsegenskap. Så nu återstår månne bara hoppet till den norrländska paltgenen.

Ute bara regnar och regnar det. Vilket resulterar i att vi håller oss hemmavid och försöker få ordning på våra rutiner. Tandborst- ningen fungerar bara fint. Dessvärre tycks det vara med iordningsställandet av dygnsrytmen och det är fortfarande elva till elva som gäller.

Alva kryper och busar. Idag har hon krypit över hela lägenheten. Och så har hon fått pröva på de interaktiva monsterinc-figurer som hennes mamma förköpt sig på via internet. Och medan hon pratade glatt med det gröna enögda Mikemonstret, blev hon allt lite rädd för det större Sulleymonstret. Och så tyckte hon nog att den låda som monstren kom med var nog så rolig att leka i. Åtminstone så länge som hon fick leka med det stjärndraperi som hon gladeligen rivit ner från dörrkarmen.

Imorgon är det åter dags för babysim. Och för en ny portion med gröt naturligtvis.

ett första adventsbus

Vår lilla busfröken fortsätter att utveckla sina nyvunna krypfärdig -heter. Och måhända har hon inspirerats en smula utav katten Bengt, när hon nu gjort upptäckten att hon faktiskt kan ta med sig sina leksaker under krypturen genom att stoppa dem i munnen.

Nu händer det små små saker mest hela tiden. Kotten kämpar fortfarande med att dra sig upp till stående för att lättare kunna nå och riva ner sakerna på rumsbordet. Det vinkas glatt med hela armen. Och så dansas det närhelst det spelas musik. Upp och ner sitthoppas det och när lillparvlan blir riktigt glad börjar hon vifta ymnigt med båda händerna. En färdighet som hon även hade nytta av vid dagens bad, då det plaskades så ivrigt att det skvätte vatten över hela badrumsgolvet.

Egentligen hade vi tänkt att gå på någon av Göteborgs alla julmarknader idag. Men den grådassigt småregniga utsikt som imorse mötte oss när vi kikade ut genom köksfönstret fick oss snabbt på andra tankar. Istället har vi mest bara tagit det lugnt, så där i sann söndagsanda. Ett bra beslut tycks det, då det under dagen blivit rätt så många små tupplurar för vår lilla busa och vi nu förbereder oss inför en lite längre vaknatt. Fast vi kan ju alltid hoppas att litet härmande av katten - och mycket stänkande av vatten - får små parvlor att sova gott så här om natten.