lördag, juli 31, 2010
rätt så naturligt
blåbärsplockning
Allt medan lillasyster Majken är hennes raka motsats. Där är det ost och sås som gäller. Alla möjliga sorters röror som baseras på mjölk. Men inga som helst grönsaker utom möjligtvis paprika, gurka och champinjoner. Några bär kan möjligtvis slinka ner och i fruktväg är det endast någon tugga äpple eller någon apelsin som gäller.
Medan Alva redan sedan tidig ålder fascinerats för bokstäver, siffror och pussel månar Majken däremot mer om sina djur, främst hundar, och dockor.
När Majken sover vill hon helst sova för sig själv. Inga kramar och inga gosedjur. Bara nappen. Alltmedan Alva omringar sig av gosedjur och ska kramas så mycket det bara går. Napp har hon däremot aldrig velat ha.
skogsutflykt
Trots att vi utrustat oss med full mundering mot ett eventuellt regnväder hade vi tursamt nog uppehåll under hela skogsutflykten. Med var sin bärkorg i högsta hugg, picknickpauser och medtagna ficklampor visade sig dagen bli en riktigt trevlig dag fylld med sång, dans, skutt och hopp.

Flickorna plockade blåbär och bytte efterhand ut bären mot vita stenar. Vid besöket i grottan berättade Alva spökhistorier och båda tjejerna lyste frenetiskt med sina ficklampor och ropade in i tunneln. Någon visit in i tunneln blev det dock inte, eftersom mamma A fegade ur och blev osäker på om det fanns några vilda djur där inne. Djuren borde visserligen ha skrämts av allt hojande och stojande, men likafullt var flickorna nog så nöjda med att bara titta.
Vi åt ur vår medhavda picknickkorg på en grillplats med koja vid en liten charmig skogstjärn. Därefter hade Alva och Majken en dans- föreställning inne i kojan innan
det var dags för promenaden hem.
Likt på ditvägen letades det röda kryss att följa, hoppades det över pilar som någon byggt av pinnar som lagts på marken och tittades det på de många enorma myrstackar som fanns nästintill överallt i skogen. Varenda myrstack var otroligt stor. Majken, som vid det här laget pratar otroligt mycket, förväxlar myror och flugor ibland men är inte ett dugg rädd för dem utan läxade snarare upp myrorna att de skulle låta bli hennes blåbär. Utöver blåbär slank det även ner litet apelsin och russin på ett rastställe.
Likt på ditvägen letades det röda kryss att följa, hoppades det över pilar som någon byggt av pinnar som lagts på marken och tittades det på de många enorma myrstackar som fanns nästintill överallt i skogen. Varenda myrstack var otroligt stor. Majken, som vid det här laget pratar otroligt mycket, förväxlar myror och flugor ibland men är inte ett dugg rädd för dem utan läxade snarare upp myrorna att de skulle låta bli hennes blåbär. Utöver blåbär slank det även ner litet apelsin och russin på ett rastställe.
torsdag, juli 22, 2010
traktorcruising
Efter denna kväll kan vi även lägga till traktor till veckans åk. Likt föregående år så gick turen runt Säters innerstad i sällskap med de övriga små Dalakusinerna. Totalt kör traktorn tre varv och barnen vinkade under de två första varven ihärdigt till de åskådar
e som samlats. En del av dem fick till och med slängkyssar.
Flickornas faster och farbror är väl engagerade i denna åktur och utrustar samtliga barn och övriga hölasspassagerare med korrekta attiraljer i form av lantmannakepsar och blå verkstadsjackor eller overaller. Sammanlagt var vi sju vuxna och fem barn som åkte med utöver chauffören, som även detta år var kusinernas morfar. Såväl pappa D som flickornas farfar och faster V ställde upp att vara vinkande åskådare och hade placerat sig på olika platser under turens gång.
Trots att klockan närmade sig halv tio innan hela ekipaget kört de tre ärevarven så höll alla de små sig vakna och vid gott humör. När resan var slut började dock de trötta protesterna och det dröjde inte många minuter innan våra små kickor somnade i bilen.
Det är helt klart en favorit bland årens återkommande aktiviteter och vi tackar alla inblandade familjemedlemmar för att vi får en chans att vara med.
på egna hjul
mera kalas
Alva och Majken har ritat mycket. Både på sig själva och på papper. Eftersom Majken just funnits talets gåva pekas det hemskt mycket i pekböcker och ordförrådet börjar bli riktigt stort även om det stundom är svårt att komma ihåg orden citron och rosett i en av favoritpekböckerna. I annat fall har hon inget problem att sätta ihop fler än tio ords långa meningar.
I Dalarna är det mycket cruising och eftersom även faster har en raggarbil så rycks naturligtvis flickorna med av bara farten. Häromkvällen fick de sålunda åka ett varv runt kvarteret, till deras stora lycka.
söndag, juli 18, 2010
mera sol och bad
Vid Pålsbenning fick vi ofrivilligt besök av en sällskapssjuk humla som gång på gång tog sig tillbaks till vår picknicksväska. Tydligen så uppskattade den lilla humlan den ljusgröna färgen på vår väska och vårt sittunderlag. Och även om Majken var tydlig med att förklara för humlan att väskan inte var någon blomma, så fick vi likafullt åter peta bort den när det väl var dags för hemgång.
Alva minns fortfarande när hon var och badade i Pålsbenning med pappa D för ca 2 år sedan. Då hittade hon en blå bläckfisk i plast och när hon valde sittplats valde hon precis samma ställe som för två år sedan, för det var hennes favoritplats. Majken i sin tur som var nyvaken efter en stunds slumrande i bilen undrade vart gunghästen var och trodde sålunda att vi var vid den vanliga badplatsen vid Kuppen.
Utöver bad har det även hunnits med en del bärplockning. I landet växer både smultron och jordgubbar. Tomatplantorna har givit oss två små tomater. Och i skogen har blåbären så smått börjat mogna på vissa ställen. Det har även körts dockvagnsrace runt kvarteret samt lekts mycket med grannflickan.
Alva tycker däremot inte om att mamma A hela tiden fotograferar. Notera dock att jag lyckade fånga henne i mitten av Majkens badring på bilden överst.
söndag, juli 11, 2010
Kusinfirande
Majken tillbringade största delen av kalaset i en blå uppblåsbar badpool och Alva och de övriga kusinerna gjorde de henne alla sällskap i omgångar. Alva i sin tur sprang varv på varv runt huset i bara mässingen i ett försök att bli torr innan hon återigen hoppade in i poolen. I denna sommarhetta är det ett under att de orkar upprätthålla all sin energi.
Barnteater i Säterdalen
Under ett kort obevakat ögonblick höll vi visserligen på att förlora picknickkorgen till en glupsk get, som nu istället enbart fick nöja sig med en liten mumsbit av den baguett som den just fått tag på när den blev påkommen. De är glupska som rackarn de där djuren.
Flickorna stortrivdes och sprang ivrigt från djur till djur. Det är väldigt noga att klappa varendaste djur. Och när de väl insett att djuren hellre stod kvar ifall de inte sprang fram emot dem, samt ifall de plockat litet gräs åt dem, så var flickorna riktigt stolta över de gånger djuren låtit sig klappats. Alva var som vanligt i fullt språng, ständigt sökande efter nya djur och hann sålunda med två varv mer än Majken. Medan Majken noga tittade på varje djur och fullkomligt sken som en liten sol.
Där fanns getter, får, hästar, grisar, kaniner, hönor, tuppar, kalvar och en hund. Alla djuren såg ut att ha det väldigt varmt. Grisarna grävde stora gropar i vilka de rullade kring så att dammet flög vida omkring. Alva och Majken klappade getterna, fåren, hästarna, grisarna och hunden. De övriga djuren ville hellre bli lämnade i fred. Majken tyckte att grisarna var roligast och bad att få komma upp för att kunna se lite bättre.
Utöver de olika djurens läten och vad de sysselsatte sig med "grisen badar", "hästen viftar bort fluga", "fåren äter gräs" var Majken även ytterst observant med att påpeka att det var bajs över precis hela området genom att säga "Bajs - uääh" för varje steg hon tog, innan hon kort därefter obesvärat klev över bajset .
När Alva stod och skalade pinnar vid den inhängnade uteserveringen kom det fram en hund och gjorde henne sällskap. Efter att pappa D kastat en pinne åt hunden, vilket den glatt tog i munnen och därefter gnagde vidare på i en skuggig plats, sprang även flickorna och gav den var sin pinne. Rätt ska vara rätt och ska en så ska alla.
Efter djurklappandet var det sedan dags för barnteater. Alva lyssnade till stor del fastän benen stundom var fulla med spring och hon och kompisen Elsa skuttade runt en smula. Medan Majken helt koncentrerade sig på den medhavda picknicken samt med att strosa iväg litegrann på egen hand eller lekte tittut bakom närmaste lyktstolpe. Den efterföljande rutschkaneåkningen, gungandet och klättringen visade sig vara desto mer intressant.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)