pekböcker och ikeabesök

Igår var buskotten och resten av familjen åter på IKEA. Denna gång i sällskap med roliga farbror Björn och farbror polisong. Det införskaffades ny förvaring till våra åtskilliga dvd-filmer eftersom vår lilla busa på sistone börjat roa sig med att dra ut allt hon kan få tag på från diverse hyllplan - något som det funnits på tok för många av i vår lägenhet.

Alvas rum som så smått börjar komma i ordning kompletterades nu med en blomformad vägglampa samt en liten byrå med korgförvaring. Efter uppmon- teringen snappade liten snabbt åt sig en pekbok ur den nya hyllför- varingen och läste lite smått tjattrande för sin lille mjukisvän ur boken om liten Katrin kanin. För det mesta bläddras det bara, men stundom pekas det även och mjauas och voffas litegrann.

Nu står Alvan nästan helt av sig själv, även om hon för det mesta föredrar att hålla handen eller rycka i byxbenen. Häromdagen fick hon småspringa några steg mellan mamma A och pappa D. Det tyckte hon var så roligt att hon praktiskt taget kiknade av skratt.

Annars roar hon sig för det mesta med att ställa sig upp och ner, gå längs väggar och fönsterbrädor och dansa till musik.

kattjakt & andra ligistfasoner

Idag var liten Alva på besök hos liten Wilmer igen, tillsammans med de tidigare bushusbekantskaperna Milo och Wilma. Vår lilla buskotte hade fullt sjå med att jaga efter en av lägenhetens två små kissar och lyckades till och med stänga in sig själv med dem båda två för en kort liten stund efter en aningens för vild lek med sovrumsdörren.

Det bjöds på kladdkaka och smörgåsrån och lektes flitigt med de mest ljudliga leksakerna. Favoriten tycktes dock vara en liten rosagul gummihammare med pipljud som fick vandra flitigt från den ena paret med småfingrar till det andra, alltsomoftast utan den föregående inne- havarens medhåll.

Vid en något mindre lyckad, men desto mer under- hållande, fotosession beslöt sig busknatten för att, tillsammans med liten Wilmer, brotta ner stackars Wilma, kittla henne på magen och stjäla hennes napp. Och sekunden därpå även försöka sig på att dra ner liten Milo.

Nej, dagens ung(dom)ar har uppenbarligen ingen respekt för de äldre nuförtiden...

Efter buset blev det en kort promenad med Anna & liten Wilmer under vilken de små knattarna passade på att sova middag. Därefter delades det på en burk med fisk, åt vilken vår lilla buskotte rynkade lätt på näsan. Då såg nog allt den andra sortens kattmat - hemma hos liten Wilmer - bra mycket mer lockande ut ändå.

niomånaderskontroll för småtroll

Idag blev vår lilla trollunge hela 9-månader, vilket pappa D och hon firade med en liten vikt- och längdkontroll på BVC följt av lite babysim.

Vår lilla kicka var hela 74 cm lång och vägde 9500 g.

Vikten har sålunda dalat en smula, vilket vi misstänker har med vår lilla buskottes ökade rörlighet att göra, men den ligger ännu en bit över genomsnittskurvan. Dagen till ära fick Alva även en ny distriktsköterska, eftersom den förra enbart visat sig ha varit inne på ett vikariat. Det tyckte vi var bra.

På dagens babysim fick busfröken prova på att dyka från bassängkanten ett flertal gånger, vilket hon klarade av med bravur.


Efter en lång dag fylld med ståhej har hon nu redan somnat för kvällen. Det tar på krafterna att fylla månader minsann. Även om hon laddat så bra i bästa pippi långstrumpanda och sovit med fötterna på kudden.

gratulationer

GRATTIS på 6-års dagen kusin Max!
Ditt paket är på väg med posten...
Massor med kramar från liten Alva

sagostund

Januari- vädret fortsätter med sina små över- raskningar - idag har det, till vår förvåning, både regnat och snöat på en och samma gång. Och storm- varningarna tycks fortsätta att hagla. Under tiden håller vi oss inomhus och pysslar om hemmet. Igår fortsatte vi på nytt med att hänga upp tavlor i Alvas rum. Hon trivs fortfarande ypperligt i sitt krypin och sover praktiskt taget hela nätterna i sträck. På sistone har dock hon och pappa D sovit lite väl länge på morgnarna och vi försöker nu att styra upp det hela med nya rutiner igen.

Det görs framsteg på babysimmet, och liten har just fått lära sig att dyka. Utöver gårdagens vinter- promenad har det annars mest busats med maten, plockats med ärtor och mandariner och lästs i de olika böckerna.

Buskotten har nämligen blivit så pass bokintresserad att hon inte riktigt kan passera en bok utan att pausa en liten stund och titta lite. Och det bläddras flitigt i böckerna från go´boken och voffas eller mjauas glatt för var gång det kommer en liten hund eller katt. Det pekas dessutom flitigt åt det mesta nuförtiden och fotografier tycks vara väldigt fascinerande -inte minst de på mamma A och pappa D.

vinterland

Idag har hela familjen varit ute och lekt i snön, som över- raskande nog låg som ett vitt litet vintertäcke över marken, när vi vaknade imorse.

Det var visserligen inte första gången som liten fick uppleva de luddigt vita fallande snöflingorna, men väl första gången som hon fick promenera lite i dem. Det gick fint om än en smula vingligt, eftersom vi i brist på riktiga vinterskor fick använda de aningen för stora röda små sommarskorna som vi fått av tant Marie-Anne som snöskor.

Det var spännande tyckte liten, som nog ändå blev som gladast när hon fick syn på grannens hund, härmvoffade och vinkade glatt med båda händerna.

Det är nämligen hundar som gäller nuförtiden och det bläddras flitigt i hundboken där hemma. Och måhända mindes hon även den senaste snöpromenaden tillsammans med hunden Petter uppe i Dalarna i julas.

omvänd stavgång

Under det nya årets andra vecka har liten nog hunnit med att göra minst lika mycket bus som under föregående års sista månad. Inte minst för att hon under denna vecka lärt sig hur hon sätter sig ner igen efter det att hon lyckas dra sig upp till stående. Så nu kryps det flitigt mellan olika ställen må ni tro. Bland annat har hon - med hjälp av väggen - lyckats öppna dörren till skafferiet och plockat ut en egen burk med mat - som hon sedan glatt fick mumsa i sig.

Dessutom har hon, tillsammans med pappa D, utvecklat en slags omvänd stavgång - under vilken liten håller i delar av det numera nedmonterade babygymet i ett försök att spara pappa D:s rygg. En smula riskabelt, tyckte mamma A, som dock fick ge med sig när liten Alva själv gick och hämtade en pinne efter deras dagliga runda runt köksbordet, och efter en andra runda dessutom gick och hämtade ännu en.

Allt fungerar fortfarande fint med pappa- ledigheten, även om det nog blivit på tok för mycket jobb för mamma A på sistone. Då är det bra att vi kan förena nytta med nöje när vi väl är hemma alla tre och hjälpas åt att sortera tvätt och laga mat, och på så sätt undvika att gå miste om viktig lektid.

Babysimmet har dragit igång igen och denna gång har liten fått sig ett par svarta tropiska badbyxor, då de förra var på tok för små. Liten plaskade glatt större delen av tiden, men protesterade ljudligt när det var dags att gå upp och lämna ifrån sig de roliga små leksakerna. Så därefter har det övats flitigt med att dela med sig och Alva säger redan nu "tack tack" när hon någon ger henne något, även om hon nog ändå är bra snabb på att ta tillbaks det hon har delat med sig av.

Det blir nog till att lägga äppledelarvisan till repertoaren...

ett litet tandtroll

nytt år, ny vecka

Nu ser vi slutet av den första arbetsveckan, under vilken vi nog har fått känna på litet hur det känns att vara småbarnsföräldrar på riktigt. Det hela har gått bra, frånsett att jag tycks ha dragit med mig små elaka baciller hem från jobbet vilket gjort vår lilla parvla både varm och snorig samt en smula kinkig, då hon inte haft mycket till aptit. Pappa D har med andra ord haft rätt så fullt upp.

Det känns litet kluvet att vara tillbaks till arbetet igen, men så länge som det fungerar fint här hemma så känns det ändå överraskande bra - även om jag naturligtvis försöker överkompensera min frånvaro så snart jag kommer hem. Annars vinkas det frenetiskt i köksfönstret på kvällarna när jag kommer gående över gårdsplanen. Och i fredags när liten Alva och pappa D varit ute på äventyr och jag kommit hem innan dem, så fick jag allt ett glatt litet "mamma!"-utrop när jag öppnade dörren åt dem.

Liten sover hela nätterna i sitt egna rum, tand nummer 8 är på väg i nedre underkäken och hon vill helst av allt sitta uppe i knät istället för att krypa runt. I annat fall är det bara gång som gäller nuförtiden. Det gås fram och tillbaks mellan olika rum. Och närhelst liten får tillfälle så drar hon sig upp till stående och roffar åt sig allt hon får tag på.

Ibland lyckas hon fånga något så intressant att hon glömmer bort att hålla i sig, vilket oftast resulterar i att hon drattar på rumpan, men stundom även bidrar till att hon står själv för små korta stunder innan hon kommer på sig och tar stöd igen. Några saker på rumsbordet är med andra ord ett minne blott och vi har även fått möblera om så smått i hall och kök. Idag har vi sprungit runt runt runt i hela lägenheten samtidigt som Alvan glatt triumferande utbrustit i långa muntra haranger av tjattrande läten liknande "tittutatitutatitititiato", så det verkar minsann som om vår lilla buskotte är på bättringsvägen.

pausfågel

Eftersom pappa D nuförtiden är så fullt sysselsatt med vår lilla parvla för att även kunna ta över bloggandet så kommer här en liten paustiger att vila ögonen på under kommande regniga dagar- då sådana ju inte är alltför sällsynta så här i januaritider.

Allt är bara fint med oss. Liten sover fint i sitt egna rum och vaknar inte alls under natten. Och det verkar som om att mamma A lider mer av den omställning som heltidsarbetet gör för det dagliga umgänget än vad liten gör, även om hon just denna dag knipt med munnen och matvägrat -vilket ju är synd på sådana rara gaddar.