aktivitetsvecka

Den senaste tiden har det verkligen varit fullt upp. Magens storlek börjar ta ut sin rätt nu när det bara är en vecka kvar tills beräknat datum, men tack vare det i torsdags avklarade körkortet och en supersnäll fd arbetskollega som lånat oss sin bil har vi likafullt lyckats få oss ut på små trevliga eskapader. Och den numera så sällan uppdaterade bloggen beror sålunda alls inte på bristen av aktivitet

Innan fredagens storm drog igång på riktigt hann pappa D och Alva med ett besök på naturhistoriska museet och parvlan hade verkligen fullt upp med att titta på samtliga djur, vilka hon glatt berättade om för sin mor när denna kom hem från jobbet. Det har synnerligen börjat återberättas allt mer och vid middagstid var dag informerar stumpan om allt som de gjort på dagis. Häromveckan hade hennes lekkamrat blivit ledsen när hon ramlat i en låda och idag hade de lekt, dansat, ätit, sovit och så hade ett glas gått i kras så de hade fått städa.

Utöver återberättandet är det ett nonstops ordflöde från morgon till kväll och det sjungs, kommenteras, domderas och repeteras. I lördags hade vi besök av två vänner och glad över all uppmärksamhet spexade Alva på som aldrig förr, serverade kex, dansade och sjöng. Ett spexande som höll i sig när vi dagen därpå blev uppassade av familjen Wilmer som bjudit in oss på mycket goda och alldeles nygräddade våfflor. Alva hann där med att provleka samtliga av Wilmers leksaker och rabblade glatt upp dem igen innan det var dags för sovdags.

Intresset för siffror och bokstäver fortsätter. Vid gårdagens IKEA-besök, där det bland annat införskaffades en snurrstol till fyndpris, kommenterade Alva glatt de olika parkeringsindelningarna - "A- Alva!" och "C- clown!". Och idag satt hon fascinerat och studerade mikrovågsugnens digitalur innan hon efter en stund ljudade det tidsaktuella "ett-sex-tre-sju!" samtidigt som sjuan byttes till en åtta och hon konfunderat frågade vart sju tog vägen och tyckte att vi skulle leta efter den - "åtta! sju vägen? - leta!" och därefter inte ville släppa klockan med blicken.

För att uppmuntra intresset ytterligare fyndade vi idag böckerna om Ellens ABC och Ellens 123 på årets bokrea. Liksom boken om Emmas lillebror, vilken var den enda syskonbok som hittades. En bok som tursamt nog verkar höra till en av de nya favoriterna. Det gäller nu bara att vi inte hinner läsa den så pass mycket att det inte går att ända till lillasyster beroende på utfallet. För det är en väldigt bestämd donna som memorerar det mesta och vet vad hon vill. Den senaste månaden är det "Boken om Ellen", "Elin - starkast i världen", "Petter och hans fyra getter", "Det otäcka monstret och en stenkanin"och de senast köpta pixiböckerna om den flygande kaninen och monstren på dagis som har gått på repeat. Ibland läser till och med Alva dem för oss.

sjukstuga

Förkylningen och hostan övergick till magsjuka kräkningar utan att för den skull gå över och förra helgen låg både Alva och pappa D helt däckade. Själv klarade jag mig till stor del tack vare magen, kan jag tänka även om jag ju inte direkt är något energiknippe nuförtiden. Hostandet fortsatte i ytterligare en vecka och lagom till nästa helg var det dags för ögoninflammation och ytterligare slemgrundande kräkning. Två dagisfria veckor har sålunda förlöpit och det är först nu som parvlan åter verkar pigg och kry igen.

Under tiden har vi försökt att hålla oss till lugnare aktiviteter. Även om det inte tycks vara det lättaste med så mycket spring i benen. Tack vare en ytterst generös moster har Alva fått prova på att leka prinsessa. Det har även lagts pussel och bankats på brädor, setts på film och lästs en hel del. Häromdagen köptes ytterligare två styken pixiböcker - den lilla sifferboken och den lilla bokstavsboken- och efter en hel del plöjande så verkar vår lilla bokmal nu känna igen de flesta tecken, såväl bokstäver som siffror, och ropar glatt "P och pappa!" var gång som hon ser en parkeringsskylt.

ett riktigt fynd

Alva har fått en enveten hosta som gör nattsömnen en smula orolig och hon kastar och vänder på sig en hel del, men ligger ändock kvar i sin säng. Trots detta väcktes vi av små tassande steg redan vid sjutiden imorse och en glad röst som förkunnade att det var morgon och att Alva nu var vaken. Vilket följdes av en snabb springtur runt mammas och pappas säng under vilken båda sänglamporna tändes.

Förkylningen tycks ha satt sitt grepp i de flesta så här i den annalkande stormen, vilket även märktes synbart på dagis där det var väldigt lite barn. Idag var det mamma As tur att hämta Alva, medan pappa D i sin tur hämtade parvlans och knatten i magens nya vagn.

Vi hade nämligen tur och lyckades fynda en Emmaljunga duo-kombi av 2002 års modell, med tillhörande syskonsits för under 500-lappen. Alva både provsatt och provlåg den direkt hon fick tillfälle och den verkar bra mycket skönare att sitta i än parvlans nuvarande vagn och är dessutom mer lättkörd. Vi har även införskaffat en bilbarnsstol på samma sätt. Även den Alvatestad och godkänd!

gott mos

Alva plockar en ärta från tallriken och mosar den mellan bordsskivan och pekfingret. "Mos!", säger hon glatt och tillägger efter en kort stund "gott mos!", varpå mamma A småler och undrar ifall Alva möjligtvis är ifrån Göteborg.

Det händer mycket nu. All kunskap tycks sugas upp som likt en tvättsvamp och igår hann hon på väldigt kort tid lära sig samtliga muminfigurer ur en liten pixibok (varpå hon snabbt fastnade för lilla My och ägnade större delen åt att leta efter sidor med henne på) samt klura ut hur hon skulle lägga det nyinköpta pusslet med vattendjur, lära sig samtliga namn på dem- såväl val, säl, bläckfisk, haj, delfin och valross - och utöver detta även deras färger. Och idag satte hon alla klossar i rätt hål i formkuben och kommenterade även där samtliga färger.

Annars pratas det fortfarande mycket och hon berättar glatt om vad de gjort på dagis. Häromdagen hade de till exempel varit ute i lekparken, lekt i hus och haft dagisdockan Max med sig efter de ätit soppa. Dessutom är viljan väldigt stark och häromdagen var det livliga diskussioner när vi för andra dagen i rad hörde och såg polisbilen på väg hem från den dagliga turen från affären. Alva insisterade nämligen å det bestämdaste på att det var en brandbil.

Ibland är det svårt att tro att hon bara är 21 månader.

tre små kockar

Idag hade vi fint besök, må ni tro. Det var liten Wilmer och den fem månader yngre Filippa som var här och hälsade på med sina mammor. Wilmer alldeles nyklippt i en tuff mohikanfrisyr och lilla Filippa med en än tuffare framtoning.

Förvånande nog så kunde de små kottarna samsas riktigt bra efter en stunds tillvänjning följt av fruktstund, även om det allt grufsades och gräts en del till en början. Alva skjutsade omkring Wilmer på sin lilla leksaksbil och därefter pratade de båda i var sin telefon. Däremot tycktes det svårt för de tre småttingarna att samsas om den lilla spisen, men så heter det ju inte heller "ju fler kockar..." utan någon anledning?

Och fascinerande nog så märks det av att dagis tuktat både Alva och Wilmer en smula, medan Filippa som ännu är hemma med sin mamma påminde en hel del om en yngre och mer stursk version av de båda. Hon plockade helt enkelt på sig så mycket saker som hon orkade bära och var till synes totalt orädd.

Tiden går fort när man har roligt och Alva, som inte har fullt lika anpassningsbara rutiner, var verkligen i sitt esse när det var dags för de båda andra att sova middag. Hon bibehöll dock sitt goda humör och vinkade glatt hej då åt sina små lekkamrater innan hon kommenderade sin mamma att gå och bygga och skruva på sängen som liten Wilmer just hade provsovit.
-------------------------------------------------------------------------------------------------

fina fiskar och otäcka krabbor

I lördags trotsade vi regnet för en smula och begav oss på familjeutflykt på Universeum. Det visade sig vara en dunderhit och Alva dansade glatt bland småfiskarna och tittade fascinerat efter såväl hajar som kajmaner. Väl hemkommen berättade hon dock att den stora krabban i ett av de många akvarierna allt var en smula otäck. Då fick vi läsa högt ur "boken om Ellen" där den lilla krabban nyper Ellen i tån. En bok som vi troligtvis inte har läst sedan ett halvår, men som uppenbarligen gjort ett tydligt intryck.

Alva läser gärna själv nuförtiden - och böcker tycks ha fått en ny lockelse - efter en kort period av alltför mycket spring i benen. Det byggs fortfarande även mycket med klossar och det är förvånansvärt hur höga tornen kan bli ibland, trots ostadigt byggmaterial. Därutöver läggs det gärna pussel och ritas med kritor och pennor (helst kommenderas det dock för mamma och pappa vad de ska rita). Och de små arkdjuren radas upp på än det ena stället och än det andra. Oftast i samma sorts grupperingar, alltmedan mamma ska sitta på pallen och pappa i soffan. Det är till att ha stark vilja och en svaghet för fasta rutiner minsann.

små bubblor av glädje

Idag har Alva och mamma A haft turen att få umgås med liten Wilmer och hans mamma igen. Visserligen möts de små buskottarna nästan dagligen på dagis, men det var ett tag sedan som mammorna också var med. Och visst märks det en hel del på knattarna att de är vana att umgås och leka tillsammans.

Utflyktsmålet denna gång visade sig bli det barnvänliga café som just startats upp av en av de forna marsbebisarna, Wilma, från familjelivs mamma. Ett väldigt charmigt café, där vi hade turen att komma just innan rusningstid och sålunda hann med att både få det bästa bordet, samt att hinna prata lite med den trevliga ägarinnan. Bara någon timme senare så var hela caféet fyllt med små kottar och deras mammor och det fanns inte ett ledigt bord i sikte.

Dagens charmigaste stund var när Alva kom rusandes med två marackas som hon snabbt delade med sig av till lekkamraten Wilmer. Därefter skakade de båda glatt sina instrument och dansade tillsammans med glada skratt och full energi. Dessvärre visade det sig, en tio minuter senare, att de små musikinstrumenten inte tillhörde caféets leksakslåda utan istället hade norpats utav lilla Alva-klåfinger från en mindre tös som just fått de båda marackaserna i present. Tursamt nog så löstes det hela utan några tårar, trots högljudda protester från fröken Alva som tyckte att de numera var hennes. De båda knattarna borde synnerligen starta ett band...

pratmoster

Nuförtiden pratas det verkligen nonstop, från det att parvlan går upp på morgonen ("god morgon!" "vaken!" "puffar och yoghurt!") tills det att hon lägger sig för natten ("natti natti"). Allt ska kommenteras. Hon lär sig fort som sjutton och snappar upp från alla de håll. Nu sjunger hon med i refrängen till de flesta låtar som spelas på radion, såväl Alicia Keys som Petter, och har dessutom börjat kommendera fram önskelåtar från mamma A och pappa D ("mamma grisen!", "apan!" "pappa sjunga!" "igen!"). Och alltsomoftast är vår Alva fortfarande en liten kvittrande solstråle.

Största leknöjet nuförtiden är att rada upp alla de olika arkdjuren på diverse ställen, alternativt att stoppa dem allihop i båten eller den dragbara vagnen och köra dem runt runt i lägenheten. Utöver detta byggs det gärna torn, läses högt hur böcker, kokas mat och bjuds på kaffe samt stoppas pengar i sparbösse-Bamsen. Dansfavoriten tycks just nu vara Bamseskivan från apoteket och i filmväg har det gröna träsktrollet nu blivit ersatt av katten Findus.

Häromdagen roade Alvan sina föräldrar genom att plocka upp slantar ur Bamsebössan, lägga dem i sin lilla handväska, samt ta dragvagnen (som påminner en del om konsums kundkorgar), vinka hejdå och säga att hon skulle gå och handla mat. Ris förstås. Vilket är det ständiga svaret på vad parvlan ätit på dagis. Ris, ärtor och majs. Idag blev det dock en hemmadag, då pannan i går kväll kändes alltför varm för dagislek och hon somnade redan vid sextiden för att fyra timmar senare glatt komma utrusandes ur sitt rum kvittrandes "god morgon". Lyckligtvis somnade hon snabbt om med hjälp av lite välling. Och idag verkar febern, tacksamt nog, vara försvunnen igen.

efterlängtad snö

Årets första vecka har gått onekligen fort. Det sa bara swisch och så var de tre arbetsdagarna och den efterföljande helgen förbi. Och idag var det äntligen dags för årets första pulkfärd. Lillstumpan var helt lyrisk igår när hon, innan läggdags, såg att det snöade ("åka pulka!"). Och med snön följde säkerligen även förhoppningen om att tomten skulle komma igen ("snöar!-tomten kommer!-paket!"). Nej, det kan verkligen inte vara så lätt att förstå hur allt hänger samman.


Hon har verkligen haft fullt upp att leka med fjolårets alla julklappar, som häromdagen även kompletterades med en röd köksspis från mamma A & pappa D samt en hel del klädfynd från årets mellandagsrea. Där den bästa investeringen nog var ett par vinterskor för framtida bruk ifrån Reima som var nedsatta från 699 till 99 kronor.

Sedan onsdagen sover Alva i sin nya säng. Något som fungerar över all förväntan. De två första nätterna sov hon non-stop, till skillnad från mamma A som vaknade varje halvtimme för att lyssna efter tassande steg. Men det var först igår som parvlan kom utrusande ur sitt rum med yrvakna steg och sa att det var "otäckt!", kröp upp i soffan och pappa Ds famn och somnade om.

Nu pratas det verkligen för fulla muggar och det är sällan som det är en tyst stund. För det mesta handlar det om uppmaningar och det ska bland annat ritas ("rita! pennor! papper!"), byggas med klossar, lekas med båten ("tomten vägen?"), ätas gröt "("god morgon sovit gott -äta gröt!") och fyllas på vatten i vattenglaset ("fyll på! vattenglas!"). Men det sjungs fortfarande en hel del och konstateras desto mer. Dessutom tycks vi ha fått ett litet nej-troll på halsen, som till stor del vägrar att göra det vi säger. "Nej!", ropas det med busig, men bestämd röst. "Nej!, Nej!, Nej!".

gott nytt år

Skål och gott nytt år, säger liten Alva som nu är så pass stor att hon kan sitta på egen stol och ett riktigt proffs på att dricka ur vinglas. Efter en helkväll fylld med vindruvor, olivochkapristapernad, raketjakt och sång avslutas nu parvlans andra år. Och vi blickar med stor förväntan fram mot ett tredje.

mammas paket

Imorse väcktes mamma A av att liten Alva kom inspringandes i sovrummet med ett litet arkdjur i varje hand. Därefter blev det födelsedagssång och paketdiskussion innan det slutligen var dags för frukost. För inte är det helt lätt att förstå varför alla paket helt plötsligt är mamma As, när nu tomten tidigare varit så snäll och delat ut paketen till alla - eller åtminstone till stor del till Alva.

Det tog inte lång tid för Alva att åter acklimatisera sig efter gårdagens långa tågresa hem från farmor och farfar. Det frågas visserligen en del efter storkusinen Linus. Och sovtiderna har allt blivit en smula förskjutna. För trots tidiga morgnar somnar lillstumpan på tok för sent, även om hon sedan hon kom hem utökat antalet sovdjur -Pingu, kaninen och sköldpaddan- ytterligare med sin gula nalle. Idag var hela familjen på IKEA för att köpa ny säng åt parvlan inför överlåtandet av spjälsängen. Alva deltog flitigt i väljandet och passade naturligtvis på att provligga samtliga sängar ur sortimentet. Dessvärre vi fick åka hem (relativt) tomhänta eftersom den säng som vi slutligen bestämde oss för var slut på lagret.

Det är verkligen en väldigt viljestark liten fröken som vi har här hemma. Det domderas och pratas mycket. Och på de flesta frågor svaras det nuförtiden bestämt "Nej". Något som tycks ha förstärkts en smula sedan mamma A plockade fram boken om de små Ja och Nej-trollen i en önskan om att få motsatt effekt. Helst ska saker och ting stå på samma ställe, såsom den lilla julgrisen som Alva bestämt hämtade från farmors pepparkakshus och ställde tillbaks på den bänk där den tidigare stod. Men vid dagens ommöblering av parvlans rum konstaterades det bara att "där borta stod den", när en av leksakslådorna flyttades för att lämna plats åt ett lek- och ritbord. En mening på fyra nya ord - bara så där. Nu går det minsann undan.

julkramar

Så var julen firad och alla paketen öppnade. Det visade sig tursamt nog att jultomten, på något sätt, lyckades hitta hit trots avsaknaden på snö. Och det var en stolt Alva som tillsammans med sin lilla storkusin Ted visade den skäggige farbrorn den finklädda granen efter att ha försett honom med en av leksakslådans nallar.

Därefter vad det full lekstuga. Alva lekte glatt med sina nyfådda kastruller, bäddade ner sin docka i den nya dockvagnen och passade därefter snabbt på att provköra kusin Teds nya leksaksbil och provdansa med kusin Neos lilla apa.

Ett dansande som även fortsatte kort efter utdelningen av de vuxnas klappar, där ett av paketen innehöll en dansmatta. Vilket visade sig vara den perfekta underhållningen för små sockerförsedda knattar. Även om rumpnisselek med stora papperskassar verkar vara ett nog så välfungerande alternativ.

Massor med julkramar från liten Alva med familj!!!!

julgransplundring

Det var under ett ackompanjemang av julsånger som granen kläddes i år. Parvlan dansade och sjöng samtidigt som hon gladeligen fördelade julgranskulorna till samtliga av familjens medlemmar för att hängas upp i granen. De kulor som hon inte valde att använda som fotboll förstås.

Annars är det full rulle mest hela tiden. Allting inspekteras noggrant. Och hunden och katten ska naturligtvis klappas med jämna mellanrum.

Idag var pappa D och Alva åter och provade på pulkåkning i stora centrumbacken, trots bristen på snö. Träden är dock vita av frost och kvällsmörkret och kylan gör sitt till för att bidra till årets julkänsla. Och på väg hem från pulkåkningen stötte de båda, tursamt nog, på glassbilen. Vilket synnerligen tycks ha varit en av dagens många höjdpunkter. Och det var under stor andakt som glassen slank ner i den lilla magen.

en liten tjuvstart

Parvlan har verkligen fått fira jul på dagis. Igår hade de ätit julbord och med sig hem hade Alva ett fint pepparkakshjärta med hennes namn på, samt en "godispåse", innehållande en mandarin, en pepparkaka och ett russinpaket, som hon fått från tomten.

Väl hemma blåses adventsljusen ut efter varje måltid och ikväll tjuvstartades det med ett fjärde adventsljus såväl som paketöppning. Och det var en väldigt glad liten tjej som trött, om än en smula ovilligt, somnade från leken med "tomten" och hans båt. Tack moster!

dagisteckning nr1

tomtar, hjärtan och en ängel med glitter på

tredje advent

Igår var hela familjen ute bland folkvimlet på jakt efter de sista klapparna. Därefter passades det på att besöka farbror Krita och de övriga farbröderna i pappa Ds band. Liten Alva provade gladeligen på att spela på de olika instrumenten efter att ha mumsat i sig en av chokladbit för välbehövlig energi. Och visst visar väl hon tecken på viss nedärvd talang?

På kvällen blev det pepparkaksmumsande och Shrekkväll, då filmen denna gång gick på teve. Alva förundras dock över de många reklamavbrotten och var inte helt förtjust när det gröna träsktrollet gång på gång försvann ur teverutan.

Idag har det trallats julsånger för fulla muggar. Och det pratas och förmedlas mer och mer för varje dag. Häromdagen berättade hon stolt att hon, på dagis, ritat en tomte, ett hjärta och en ängel med glitter på. Och igår överraskade parvlan återigen sin mor genom att istället för att, som vanligt, peka på den gröna kaninen på baksidan av morgontidningen och ljuda ordet kanin, helt sonika sa Liseberg. Kanske dags för ett till besök...

gissa vem som får vara tomte i år...

luciafirande

Redan vid sjutiden imorse stod hela familjen vid dagisportarna med stor förväntan inför dagens luciatåg. Och visst var de fina, de små knattarna när de kom sjungandes i sina lucianattskjortor, pepparkakskostymer och tomtedräkter. Allt sångövande till trots drabbades liten Alva av en smula rampfeber och satt istället fascinerad och iakttog alla de ivrigt fotoknäppande föräldrarna. Det lilla hon nu kunde se av dem under mösskanten...

Därefter blev det mysigt luciafikande på lussekatter, pepparkakor och mandariner tillsammans med de övriga små kling&klangarna och deras föräldrar. En fikastund som senare åtföljdes av grötfrukost. Och det mumsades friskt med god aptit, vilket nog var välbehövligt då det visat sig att extra energi, för att bibehålla orken dagen igenom efter en sådan tidig morgon, är ett måste.

andra advent

Alva verkar gilla julen. Direkt parvlan klev innanför dörren efter hennes och pappa Ds resa letade hon snabbt upp allt julpynt som mamma A plockat fram och kommenterade glatt varje ljus och varje tomte, samt flyttade den röda mattan i hallen till en bra sittplats framför teven. Tomteluvan åker på nästan varje morgon. Och på dagis är det fullt upp med pepparkaksbak och övande inför torsdagens luciatåg.

I måndags var Alva och pappa D på bio och såg "Snuttefilm". Och trots att de var ensamma i biosalongen satt Alva som klistrad och tittade på den stora bioduken samtidigt som hon mumsade på popcorn. Därefter berättade hon glatt vid middagsbordet om allt hon sett på vita duken. Något direkt tålamod att hänga med i årets julkalender finns det dock inte.

Nu har lekandet nämligen börjat på riktigt och det kokas mat för fulla muggar, bäddas ner gosedjur under täcken och kuddar, körs med bilar, kastas med bollar, plockas och byggs med klossar, bankas och hamras med hammare, läses, dansas, sjungs och snurras, springs och hoppas, matas och dricks, kramas, låtsasskrattas och grimaseras så att samtliga tänder syns. Och de sexton små riskornen kommer minsann mycket bra till pass när det gäller att knapra på såväl pepparkakor som morötter.

hos farmor och farfar

tomtetomt

Nu är liten Alva och pappa D på väg hem till Göteborg igen efter en veckas vistelse uppe hos farmor och farfar. På tiden, tycker mamma A. För trots allt julstök och adventspyssel har lägenheten gapat tom efter en mycket speciell liten tomtefröken...