återbesök i vinterland

Idag var det på nytt dags med ett återbesök till östra för PKU-kontroll och hörselundersökning. Det blev Majkens första åktur med kommunala färdmedel eftersom det snöade och vi ännu inte har bytt till vinterdäck på bilen. Det blev även en liten premiärtur med vagnens liggdel och syskonsits. Alva protesterade högljutt med tårar och"spott ut!"-skrik när det visade sig att det var Majken som skulle ligga i vagnen, men återhämtade sig väldigt fort när hon väl kom i sin sits som ju nästan var så högt upp att hon kunde dra pappa D i skägget. Att det ju dessutom snöade visade sig inte heller vara helt ouppskattat - och liten Alva visade sig bli ett perfekt skydd för lilla mini Majken.

Majken väger nu hela 3610g och hörseltestet visade inte på något problem. Som det verkar har vi en riktig myskotte till dotter vars vakentider oftast inträffar efter storasysters läggdags. I övrigt sovs det i 4-5 timmarsperioder.

Alva är det dock fortfarande full rulle i och det spexas nu i stort sett oavbrutet under dygnets vakna timmar. Förhoppningsvis är förkylningen så pass bra imorgon att hon får leka av sig litet på dagis. Kanske till och med i snön.

lite gulsot och lite sotis

Familjelivet fortsätter. Och under dagen har det nog ändå märkts av en liten identitetsförändring hos vår stora stumpa. Hon är fortfarande hur gullig som helst mot sin lillasyster, men när det gäller att lyssna till "Nej!-tillsägelser" så slås det nu bakut och det prövas verkligen att överträda gränser till varje pris. Allt för att få uppmärksamhet. På något sätt lyckades hon idag klättra upp på vagnen och banka sönder hallspegeln trots att hon nuförtiden står under än större bevakning än tidigare.

Måhända är Alvans bus inspirerat av boken om Polly, för igår passade hon även på att själv hämta litet knäckebröd ur skafferiet, som hon glatt knaprade på tills den fick formen av en etta. Därefter sprangs det på nytt iväg för att hämta ännu ett bröd att knapra till en nolla. Jodå, sifferintresset fortsätter och idag satt hon även och rabblade upp hela alfabetet under dagens 5 myroravsnitt.

Annars är det månne även bristen på övriga aktiviteter som lockar till hyss. För under kvällens bullbak visade parvlan upp sin mer harmoniska sida igen. Dagens inplanerade badhusbesök fick nämligen ställas in i och med en rinnande näsa. Och gårdagens enda utomhusaktivitet bestod av ett besök till östra för att Majken drabbats av en lättare variant av gulsot. Fast det sprangs visserligen glatt omkring i sjukhuset kulvertar och dansades även livligt till kvällens sångprogram där Alva fick poängsätta festivalens låtar med betyget bra respektive dålig låt och därutöver glatt konstaterade för oss att hon även kunde dansa till dåliga låtar. Favoriterna "do the borka" och "kebabpizza" var ju inte med.

Vårt mindre charmtroll sover fortfarande mycket, men har även haft kortare stunder av ren nyfikenhet där hon mest bara ligger tyst och kikar lite på allt runt omkring. Nackmusklerna tycks vara välutvecklade och det pickas och kastas med huvudet en hel del. Idag överraskade hon sin mor rejält genom att på plant underlag och två rullningsförsök lyckas komma över från rygg till mage. Det är till att ha två döttrar med starka viljor med andra ord.

en liten familj

Sedan i torsdags vid förmiddagstid har hela familjen varit återförenade igen. Allt känns väldigt naturligt och det är redan svårt att tänka sig att vi inte alltid varit fyra.

Lilla Majken hann hem innan Alva slutade dagis och det var en förväntansfull storasyster som kom inkikandes, sken upp som en liten sol, konstaterade att bäbisen inte längre låg i magen och därefter helhjärtat ägnade sig åt sitt vanliga lek och bus samt berättade om de små eskapaderna hos den underbara familjen Wilmer där hon fick tillbringa tiden medan lillasyster kom till världen.

Tusen tack ska ni ha!!!

Än så länge har övergången till en större familj gått otroligt smidigt. Alva blir så nyfiket glad och ser så stolt ut när hon tittar på sin lillasyster. Och Majken har inte lyckas väcka Alva ur sin nattsömn trots den första nattens små hungerskrin och Alva inte heller Majken trots sedvanligt morgonbus och tändande av lampor.

Majken sover visserligen otroligt mycket och än så länge har de ju inte behövt bråttas om alltför mycket uppmärksamhet.

Hade helt glömt bort hur mycket små barn sover när amningen och småmagarna fungerar som de ska och hur det var när Alva var liten, men blir nu, trevligt nog, ständigt påmind och visst finns det en hel del likheter systrarna emellan. Samtidigt som vi förvånas över hur stor vår liten Alva helt plötsligt blev bara över en natt.

Alvas lillasyster

Här kommer lite bilder för alla nyfikna. Tyvärr är de väldigt suddiga då lilla Majken inte var så förtjust i fotoblixtar efter att ha legat i mörker i 9 månader.



Annan spännande info:
Datum & Tid 080312 14:56
Vikt 3500
Längd 52

Både Majken och mamma A mår fint och allt gick bra. Stackars Alva är ännu lyckligt ovetande om att en liten syster i fortsättningen kommer att dela all uppmärksamhet hon tidigare åtnjutit.
/2barnspappa D

vattenplask

Dagens enda eskapad består än så länge av plaskande i vattenpölar på väg till det närbelägna stamcafét. Men det tycktes vara nog så uppskattat och lilla fröken Alva missade inte en pöl på hela vägen. Dessutom var det ju precis på så pass lagom långt gångavstånd att till och med mamma A orkade följa med.

Annars har det mest blivit sängliggande för min del under den gångna helgen, medan Alva och pappa D hunnit med att både vara på kottplocksutflykt i storskogen samt plaska omkring i simhallen. Och nog var gårdagens badhusbesök spännande alltid. Redan från packandet av simväskan och provandet av badbyxor och foppatofflor, till spårvagnsresan och det, efter badet, påföljande fikat. Alva redovisade glatt hela upplevelsen vid middagsbordet - alltifrån numret på spårvagnen och springandet genom den lilla polens fontän till madrassåkande och bastubesök. Samt alla de gånger som hon ropat "Nej!" förstås och fått kramats med pappa D. Till Nej-trollsritualen har för övrigt även ett litet "hjälp!" tillagts för än större dramatik.

Nu läser vi även den lilla pixiboken "Emilia i simhallen" titt som tätt för igenkännandets skull. Varvat med de små böckerna om mumintrollen, vilket tycks ha uppmuntrats av det aktuella sagofigurstemat på dagis. Alva fortsätter dessutom att fascineras av bokstäver och läser, fascinerande nog, det mesta hon kommer åt - såväl text på flingpaket som utomhusskyltar. Under kottutflykten hade det även lärts att räkna ända till 20 - även om sifforna hellre läses "etta" och "nolla" istället för "tio". Det är inte klokt vad mycket information som bokstavligen sugs upp nuförtiden.

sådan far sådan dotter...

Det är inte alltid så lätt att vänta på något när man är liten.

Här är Alva i väntan på kvällens fredagsmys (och "på spåret").

den yngre generationen

Vi fortsätter att vänta. Idag passeras det av MVC beräknade datumet. Och magen är så lugn så lugn. Samtidigt som mamma A är så trött så trött. Inväntar förvänansfullt det där ilet av storstädning på grund av all energi som sägs ska inträda någon dag dessförinnan, men än så länge tycks det långt borta.

Häromdagen fick vi oss ut på en mindre skivrunda på jakt efter vinylskivor, böcker och saknade serietidningsnummer. Har haft tacksamt tur med vädret och passade för tredje dagen i rad på att njuta av en klarblå himmel. För mamma As del slutade det dock med ytterligare en trave barnböcker igen. Till Alvas stora förtjusning.

Annars verkade hon föga imponerad över pappa Ds vinylskiveinköp och tycker nog att hennes föräldrar är en smula gammeldags. För när vi båda vände ryggen till kilade hon fort iväg och hämtade pallen i köket, bar den till grammofonen och ersatte den nyss spelade vinylskivan mot en cd-skiva istället. Till vår stora förvåning.

I övrigt verkar det vara geografi som gäller för stunden. Och det rabblas glatt upp namn på alla parvlans mor- och farmödrar, fastrar, farbröder, morbröder och mostrar, samt deras respektive boendeort.

i väntans tider...

Det beräknade datumet är kommet, men än så länge ingen större action. Har under de gångna dagarna haft lite förkänningar i form av sammandragningar och tryck mot bäckenet, men i skrivande stund är magen lugn som en filbunke.

Knatten tycks med andra ord ta efter sin storasyster och verkar inte ha någon större brådska. Och den får allt ta den tid den vill och behöver. Dock vete katten ifall jag mentalt klarar av att ställa in mig på ytterligare fjorton dagars väntan.


Det är en viss frustration att kroppen inte längre orkar med några större eskapader, även om det ju, som synes, inte går någon större nöd på de övriga familjemedlemmarna...

energiknippe nr 1

Det har varit fortsatt full aktivitet på vår lilla fröken och efter några dagars rumsterande av lägenheten, genomläsning av åtskilliga böcker, klättrande på bord och stolar samt lek med (eller åtminstone framplockning av) samtliga leksaker så har vi sålunda åter varit ute på små utflykter i ett försök att hålla henne sysselsatt.

Medan mamma As kropp i söndags storstrejkade med svullna ben, trötthet och ischias passade pappa D sålunda på att ta med parvlan på en båttur med älvsnabben samt ett besök på årets scifimässa. Där Alva var iklädd Darth Vadertröja naturligtvis. Och visst tycks det ha varit något av en succé eftersom hon sedan hemkomsten lekt mycket med mamma As stormtrooper, sedan en sådan vinkat till henne på mässan - även om den farbror som gav henne en godisklubba nog gjorde ett än bestående intryck.

Gårdagens utflyktsmål till lek- och buslandet blev även det mycket uppskattat och Alva hade fullt upp med att plocka på sig så många bollar som möjligt, klättra i diverse trappor och tunnlar, bada i bollhav, flytta på kuddar samt iaktta alla de andra barnen och spexa för dem naturligtvis.

Intresset för siffror och bokstäver fortsätter och utöver Ellens ABC, Ellens 123, lilla sifferboken och lilla bokstavsboken så har det även införskaffats en bokstavsmatta. Alva får sålunda sätta foten på den bokstav som sägs, vilket visade sig vara ett perfekt tidsfördriv under frukostens förberedelser och övrig matlagning.

I övrigt har vi, från dagispersonalen, fått frågan ifall det dricks mycket kaffe här hemma. För att Alvan är en smula överenergisk, var första gissningen. Men det visade sig att hon alltsomoftast springer omkring med små muggar och ska servera kaffe till alla. Idag hade hon dock berättat för den roade personalen att det enda som vi gjort i helgen var att ägna oss åt toalettbesök.

aktivitetsvecka

Den senaste tiden har det verkligen varit fullt upp. Magens storlek börjar ta ut sin rätt nu när det bara är en vecka kvar tills beräknat datum, men tack vare det i torsdags avklarade körkortet och en supersnäll fd arbetskollega som lånat oss sin bil har vi likafullt lyckats få oss ut på små trevliga eskapader. Och den numera så sällan uppdaterade bloggen beror sålunda alls inte på bristen av aktivitet

Innan fredagens storm drog igång på riktigt hann pappa D och Alva med ett besök på naturhistoriska museet och parvlan hade verkligen fullt upp med att titta på samtliga djur, vilka hon glatt berättade om för sin mor när denna kom hem från jobbet. Det har synnerligen börjat återberättas allt mer och vid middagstid var dag informerar stumpan om allt som de gjort på dagis. Häromveckan hade hennes lekkamrat blivit ledsen när hon ramlat i en låda och idag hade de lekt, dansat, ätit, sovit och så hade ett glas gått i kras så de hade fått städa.

Utöver återberättandet är det ett nonstops ordflöde från morgon till kväll och det sjungs, kommenteras, domderas och repeteras. I lördags hade vi besök av två vänner och glad över all uppmärksamhet spexade Alva på som aldrig förr, serverade kex, dansade och sjöng. Ett spexande som höll i sig när vi dagen därpå blev uppassade av familjen Wilmer som bjudit in oss på mycket goda och alldeles nygräddade våfflor. Alva hann där med att provleka samtliga av Wilmers leksaker och rabblade glatt upp dem igen innan det var dags för sovdags.

Intresset för siffror och bokstäver fortsätter. Vid gårdagens IKEA-besök, där det bland annat införskaffades en snurrstol till fyndpris, kommenterade Alva glatt de olika parkeringsindelningarna - "A- Alva!" och "C- clown!". Och idag satt hon fascinerat och studerade mikrovågsugnens digitalur innan hon efter en stund ljudade det tidsaktuella "ett-sex-tre-sju!" samtidigt som sjuan byttes till en åtta och hon konfunderat frågade vart sju tog vägen och tyckte att vi skulle leta efter den - "åtta! sju vägen? - leta!" och därefter inte ville släppa klockan med blicken.

För att uppmuntra intresset ytterligare fyndade vi idag böckerna om Ellens ABC och Ellens 123 på årets bokrea. Liksom boken om Emmas lillebror, vilken var den enda syskonbok som hittades. En bok som tursamt nog verkar höra till en av de nya favoriterna. Det gäller nu bara att vi inte hinner läsa den så pass mycket att det inte går att ända till lillasyster beroende på utfallet. För det är en väldigt bestämd donna som memorerar det mesta och vet vad hon vill. Den senaste månaden är det "Boken om Ellen", "Elin - starkast i världen", "Petter och hans fyra getter", "Det otäcka monstret och en stenkanin"och de senast köpta pixiböckerna om den flygande kaninen och monstren på dagis som har gått på repeat. Ibland läser till och med Alva dem för oss.

sjukstuga

Förkylningen och hostan övergick till magsjuka kräkningar utan att för den skull gå över och förra helgen låg både Alva och pappa D helt däckade. Själv klarade jag mig till stor del tack vare magen, kan jag tänka även om jag ju inte direkt är något energiknippe nuförtiden. Hostandet fortsatte i ytterligare en vecka och lagom till nästa helg var det dags för ögoninflammation och ytterligare slemgrundande kräkning. Två dagisfria veckor har sålunda förlöpit och det är först nu som parvlan åter verkar pigg och kry igen.

Under tiden har vi försökt att hålla oss till lugnare aktiviteter. Även om det inte tycks vara det lättaste med så mycket spring i benen. Tack vare en ytterst generös moster har Alva fått prova på att leka prinsessa. Det har även lagts pussel och bankats på brädor, setts på film och lästs en hel del. Häromdagen köptes ytterligare två styken pixiböcker - den lilla sifferboken och den lilla bokstavsboken- och efter en hel del plöjande så verkar vår lilla bokmal nu känna igen de flesta tecken, såväl bokstäver som siffror, och ropar glatt "P och pappa!" var gång som hon ser en parkeringsskylt.

ett riktigt fynd

Alva har fått en enveten hosta som gör nattsömnen en smula orolig och hon kastar och vänder på sig en hel del, men ligger ändock kvar i sin säng. Trots detta väcktes vi av små tassande steg redan vid sjutiden imorse och en glad röst som förkunnade att det var morgon och att Alva nu var vaken. Vilket följdes av en snabb springtur runt mammas och pappas säng under vilken båda sänglamporna tändes.

Förkylningen tycks ha satt sitt grepp i de flesta så här i den annalkande stormen, vilket även märktes synbart på dagis där det var väldigt lite barn. Idag var det mamma As tur att hämta Alva, medan pappa D i sin tur hämtade parvlans och knatten i magens nya vagn.

Vi hade nämligen tur och lyckades fynda en Emmaljunga duo-kombi av 2002 års modell, med tillhörande syskonsits för under 500-lappen. Alva både provsatt och provlåg den direkt hon fick tillfälle och den verkar bra mycket skönare att sitta i än parvlans nuvarande vagn och är dessutom mer lättkörd. Vi har även införskaffat en bilbarnsstol på samma sätt. Även den Alvatestad och godkänd!

gott mos

Alva plockar en ärta från tallriken och mosar den mellan bordsskivan och pekfingret. "Mos!", säger hon glatt och tillägger efter en kort stund "gott mos!", varpå mamma A småler och undrar ifall Alva möjligtvis är ifrån Göteborg.

Det händer mycket nu. All kunskap tycks sugas upp som likt en tvättsvamp och igår hann hon på väldigt kort tid lära sig samtliga muminfigurer ur en liten pixibok (varpå hon snabbt fastnade för lilla My och ägnade större delen åt att leta efter sidor med henne på) samt klura ut hur hon skulle lägga det nyinköpta pusslet med vattendjur, lära sig samtliga namn på dem- såväl val, säl, bläckfisk, haj, delfin och valross - och utöver detta även deras färger. Och idag satte hon alla klossar i rätt hål i formkuben och kommenterade även där samtliga färger.

Annars pratas det fortfarande mycket och hon berättar glatt om vad de gjort på dagis. Häromdagen hade de till exempel varit ute i lekparken, lekt i hus och haft dagisdockan Max med sig efter de ätit soppa. Dessutom är viljan väldigt stark och häromdagen var det livliga diskussioner när vi för andra dagen i rad hörde och såg polisbilen på väg hem från den dagliga turen från affären. Alva insisterade nämligen å det bestämdaste på att det var en brandbil.

Ibland är det svårt att tro att hon bara är 21 månader.

tre små kockar

Idag hade vi fint besök, må ni tro. Det var liten Wilmer och den fem månader yngre Filippa som var här och hälsade på med sina mammor. Wilmer alldeles nyklippt i en tuff mohikanfrisyr och lilla Filippa med en än tuffare framtoning.

Förvånande nog så kunde de små kottarna samsas riktigt bra efter en stunds tillvänjning följt av fruktstund, även om det allt grufsades och gräts en del till en början. Alva skjutsade omkring Wilmer på sin lilla leksaksbil och därefter pratade de båda i var sin telefon. Däremot tycktes det svårt för de tre småttingarna att samsas om den lilla spisen, men så heter det ju inte heller "ju fler kockar..." utan någon anledning?

Och fascinerande nog så märks det av att dagis tuktat både Alva och Wilmer en smula, medan Filippa som ännu är hemma med sin mamma påminde en hel del om en yngre och mer stursk version av de båda. Hon plockade helt enkelt på sig så mycket saker som hon orkade bära och var till synes totalt orädd.

Tiden går fort när man har roligt och Alva, som inte har fullt lika anpassningsbara rutiner, var verkligen i sitt esse när det var dags för de båda andra att sova middag. Hon bibehöll dock sitt goda humör och vinkade glatt hej då åt sina små lekkamrater innan hon kommenderade sin mamma att gå och bygga och skruva på sängen som liten Wilmer just hade provsovit.
-------------------------------------------------------------------------------------------------

fina fiskar och otäcka krabbor

I lördags trotsade vi regnet för en smula och begav oss på familjeutflykt på Universeum. Det visade sig vara en dunderhit och Alva dansade glatt bland småfiskarna och tittade fascinerat efter såväl hajar som kajmaner. Väl hemkommen berättade hon dock att den stora krabban i ett av de många akvarierna allt var en smula otäck. Då fick vi läsa högt ur "boken om Ellen" där den lilla krabban nyper Ellen i tån. En bok som vi troligtvis inte har läst sedan ett halvår, men som uppenbarligen gjort ett tydligt intryck.

Alva läser gärna själv nuförtiden - och böcker tycks ha fått en ny lockelse - efter en kort period av alltför mycket spring i benen. Det byggs fortfarande även mycket med klossar och det är förvånansvärt hur höga tornen kan bli ibland, trots ostadigt byggmaterial. Därutöver läggs det gärna pussel och ritas med kritor och pennor (helst kommenderas det dock för mamma och pappa vad de ska rita). Och de små arkdjuren radas upp på än det ena stället och än det andra. Oftast i samma sorts grupperingar, alltmedan mamma ska sitta på pallen och pappa i soffan. Det är till att ha stark vilja och en svaghet för fasta rutiner minsann.

små bubblor av glädje

Idag har Alva och mamma A haft turen att få umgås med liten Wilmer och hans mamma igen. Visserligen möts de små buskottarna nästan dagligen på dagis, men det var ett tag sedan som mammorna också var med. Och visst märks det en hel del på knattarna att de är vana att umgås och leka tillsammans.

Utflyktsmålet denna gång visade sig bli det barnvänliga café som just startats upp av en av de forna marsbebisarna, Wilma, från familjelivs mamma. Ett väldigt charmigt café, där vi hade turen att komma just innan rusningstid och sålunda hann med att både få det bästa bordet, samt att hinna prata lite med den trevliga ägarinnan. Bara någon timme senare så var hela caféet fyllt med små kottar och deras mammor och det fanns inte ett ledigt bord i sikte.

Dagens charmigaste stund var när Alva kom rusandes med två marackas som hon snabbt delade med sig av till lekkamraten Wilmer. Därefter skakade de båda glatt sina instrument och dansade tillsammans med glada skratt och full energi. Dessvärre visade det sig, en tio minuter senare, att de små musikinstrumenten inte tillhörde caféets leksakslåda utan istället hade norpats utav lilla Alva-klåfinger från en mindre tös som just fått de båda marackaserna i present. Tursamt nog så löstes det hela utan några tårar, trots högljudda protester från fröken Alva som tyckte att de numera var hennes. De båda knattarna borde synnerligen starta ett band...

pratmoster

Nuförtiden pratas det verkligen nonstop, från det att parvlan går upp på morgonen ("god morgon!" "vaken!" "puffar och yoghurt!") tills det att hon lägger sig för natten ("natti natti"). Allt ska kommenteras. Hon lär sig fort som sjutton och snappar upp från alla de håll. Nu sjunger hon med i refrängen till de flesta låtar som spelas på radion, såväl Alicia Keys som Petter, och har dessutom börjat kommendera fram önskelåtar från mamma A och pappa D ("mamma grisen!", "apan!" "pappa sjunga!" "igen!"). Och alltsomoftast är vår Alva fortfarande en liten kvittrande solstråle.

Största leknöjet nuförtiden är att rada upp alla de olika arkdjuren på diverse ställen, alternativt att stoppa dem allihop i båten eller den dragbara vagnen och köra dem runt runt i lägenheten. Utöver detta byggs det gärna torn, läses högt hur böcker, kokas mat och bjuds på kaffe samt stoppas pengar i sparbösse-Bamsen. Dansfavoriten tycks just nu vara Bamseskivan från apoteket och i filmväg har det gröna träsktrollet nu blivit ersatt av katten Findus.

Häromdagen roade Alvan sina föräldrar genom att plocka upp slantar ur Bamsebössan, lägga dem i sin lilla handväska, samt ta dragvagnen (som påminner en del om konsums kundkorgar), vinka hejdå och säga att hon skulle gå och handla mat. Ris förstås. Vilket är det ständiga svaret på vad parvlan ätit på dagis. Ris, ärtor och majs. Idag blev det dock en hemmadag, då pannan i går kväll kändes alltför varm för dagislek och hon somnade redan vid sextiden för att fyra timmar senare glatt komma utrusandes ur sitt rum kvittrandes "god morgon". Lyckligtvis somnade hon snabbt om med hjälp av lite välling. Och idag verkar febern, tacksamt nog, vara försvunnen igen.

efterlängtad snö

Årets första vecka har gått onekligen fort. Det sa bara swisch och så var de tre arbetsdagarna och den efterföljande helgen förbi. Och idag var det äntligen dags för årets första pulkfärd. Lillstumpan var helt lyrisk igår när hon, innan läggdags, såg att det snöade ("åka pulka!"). Och med snön följde säkerligen även förhoppningen om att tomten skulle komma igen ("snöar!-tomten kommer!-paket!"). Nej, det kan verkligen inte vara så lätt att förstå hur allt hänger samman.


Hon har verkligen haft fullt upp att leka med fjolårets alla julklappar, som häromdagen även kompletterades med en röd köksspis från mamma A & pappa D samt en hel del klädfynd från årets mellandagsrea. Där den bästa investeringen nog var ett par vinterskor för framtida bruk ifrån Reima som var nedsatta från 699 till 99 kronor.

Sedan onsdagen sover Alva i sin nya säng. Något som fungerar över all förväntan. De två första nätterna sov hon non-stop, till skillnad från mamma A som vaknade varje halvtimme för att lyssna efter tassande steg. Men det var först igår som parvlan kom utrusande ur sitt rum med yrvakna steg och sa att det var "otäckt!", kröp upp i soffan och pappa Ds famn och somnade om.

Nu pratas det verkligen för fulla muggar och det är sällan som det är en tyst stund. För det mesta handlar det om uppmaningar och det ska bland annat ritas ("rita! pennor! papper!"), byggas med klossar, lekas med båten ("tomten vägen?"), ätas gröt "("god morgon sovit gott -äta gröt!") och fyllas på vatten i vattenglaset ("fyll på! vattenglas!"). Men det sjungs fortfarande en hel del och konstateras desto mer. Dessutom tycks vi ha fått ett litet nej-troll på halsen, som till stor del vägrar att göra det vi säger. "Nej!", ropas det med busig, men bestämd röst. "Nej!, Nej!, Nej!".