Så har ännu en vecka gått. Mamman har en enveten huvudvärk, nyser, hostar och fryser. Under fredagen åkte jag hem från jobbet, då värken blivit för dryg och ögonen för ljuskänsliga. Det känns att vi går mot höst och det är mörkt vid femtiden på morgnarna när mamman sin äter frukost.
I måndags arbetade pappan sin sista arbetsdag. Efter två jobbhelger och en helg med utgång så kändes det bra att kunna hjälpas åt med matlagningen och vara tillsammans. Därefter övade barnen på sina instrument. Först spelade de på sina fioler. Sedan lärde pappan Majken att spela blinka lilla stjärna på sin ukulele. Därefter lärde han Alva spela samma låt på sin elgitarr. Och så spelade de ihop.
Under tisdagen var det dags för fiollektioner på kvällen. Det hade gått bra. Då mamman jobbade längre i och med bokslut hann vi bara äta middag tillsammans innan pappan, Alva och Majken åkte. Alva hade också haft en första gitarrlektion. Vilket hade varit roligt. På kvällen återupptog vi vår kvällsläsning.
Under onsdagen var det ridning för Alvas del. Medan Majken och farmor blev klara med Majkens kudde. Pappan var på månadsmöte med facket. Medan mamman var hemma med Nikola. Då vi har fått en chans att hjälpa de 180 asylsökande som blivit placerade i vår by samlade vi ihop några påsar med barnleksaker, kläder, ytterkläder till dem. Vi hade även en barnvagn och en del böcker.
Under tiden som mamman plockade. saker var Nikola på upptäcktsfärd i Alvas rum. Så hör jag honom ropa. Och kort därefter kommer han kånkandes på Alvas gitarr och uttrycker lätt förtvivlat "Oh nej, Alva glömde sin fiol!".
När barnen kom hem kröp vi upp i soffan för att läsa om "Häxfolket". Vi pratade om att vi vill skänka bort några saker till de som inget har. Alva har så mycket minnen till allt och blev lite ledsen och tudelad eftersom hon även hört om kriget och flyktingsituationen på radion, men vi förtydligade att det inte var något tvång och lät henne istället vänja sig vid tanken. Sedan fick alla barnen sova i vår säng.
På torsdagen kom en hjälporganisation och hämtade alla saker. Därefter har vi, med barnens hjälp, samlat ihop ytterligare några påsar till. Alva hade under natten landat lite i tanken och när vi förklarade att det nu bor 50 barn i närheten av oss som lämnat allt de haft och kanske skulle behöva ett mjukdjur att krama om natten så hjälpte båda systrarna till av bara farten. Sedan mamman under torsdagsmorgonen såg bilden på lille Aylan har den inte lämnat näthinnan.

Vi åt middag tillsammans och dessförinnan övade Alva och Majken på sina fioler. Under kvällen var mamman och pappan på föräldramöte med skolan. Först möttes vi alla i ett rum under vilket vi fick träffa alla lärare och de berättade om det stoff som de under året ska beröra i respektive klass. Därefter följde pappan med Majkens klasslärare och mamman med Alvas. Under tiden var barnen hos farmor. När vi, tre timmar senare hämtade dem satt Alva och Majken framför teven och broderade medan Nikola somnat på soffan. Efter nattning hjälpte vi snickaren genom att bära upp isolering på vinden inför morgondagens arbete.
Båda barnen trivs i skolan och de leker ofta tillsammans på rasterna och sammanför sålunda tre klasser i lekandet. Under de senaste morgonperioderna har Alvas klass ägnat sig åt formteckning, vilket är ett återkommande ämne i waldorfpedagogiken. Nu har de dock bytt ämne till matematik och multiplikationstabellen.
Och så var det fredag. Både Alva och Majken har utflyktsdag på skolan. Pappan fick hämta mig när han lämnat de större barnen på skolan eftersom den huvudvärk som jag vaknade med vägrat ge med sig (under de tre timmar som jag varit vaken). Nikola är glad och busig. Pappan har hjälpt till att bära ytterligare några balar med isolering och nu är han ute med Nikola och leker med den radiostyrda bilen.
På sista tiden har mamman fått lite dille på fina dukar med textiltryck från 50-tal, 60-tal och 70-tal. Och på övervåningen har väggarna isolerats. Därtill har isoleringen av taket påbörjats. Och en av kortsidorna har fått den tjocklek som den ska ha, i och med att vi väljer att bygga in fönsterkarmarna i väggen. Nikola vill gärna gå upp på övervåningen för att titta vad "Snickargubben R" har gjort.