Stockholm Spelmuseum och Gröna Lund

Vi är nu hemkomna från en sex dagar lång semesterresa. Den påbörjades redan tidigt under lördagsmorgonen, då vårt tåg lämnade Hedemora station strax efter klockan åtta. Alla powerbanks var laddade och alla barn och kläder tvättade. Två timmar senare var vi framme i Stockholm. Där låste vi in våra väskor i några förvaringsboxar och begav oss för att leta reda på resans första mål: Stockholms spelmuseum. 

I närheten av museet låg ett snabbmatsställe som serverade falafel, så vi passade på att fylla på våra energinivåer med falafel, pommes samt mängder av hummus. Det blev kladdigt och svårätet, men smakade ok. Alva gjorde som hon brukar och drack upp hela läsken innan maten, vilket innebar att hon var mätt redan i början av måltiden. Tursamt nog räckte orken och energin likafullt till sent på kvällen. 

Spelmuseet visade sig vara mindre än vad vi hade trott. Entrén var dock billig och igenkänningsfaktorn från tidningen Robot - i vilken Alva och Majken läst om museet - stor.  Nikola kunde i stort sett röra sig fritt, vilket alltid är ett plus. Han tycker dessutom att det är väldigt roligt att spela tevespel. 

Det fanns montrar med gamla spelkonsoler och en hel del spel och figurer. Därtill fanns det en hel del konsoler att spela på och en hel del nya spel att provspela. Hela familjen trivdes och passade på att spela tillsammans. Vi fick även lite tips på roliga motiv för pärlplattor.

Som tur är var det inte så många besökare på museet, vilket gav oss tid och möjlighet till att prova alla de konsoler som vi ville spela. En klar spelfavorit var det Pac-Man-spel som stod i entrén. Vi provade även på att spela Space Invaders, Street Fighters, Sonic och nya Zelda.  

Vi passade även på att färglägga några målarblad med Pokemons samt med Prinsessan Peach. Det fanns många motiv att välja mellan, men det var Pokemon som lockade flest. I souvenirshopen köpte Alva en Pokemonkeps. Därtill köpte vi några pärlplattor med Pokemontema. 

När alla var nöjda begav vi oss vidare mot en park som Nikola hade sett på ditvägen och som han gärna ville leka i. Medan mamman hängde med på upptäcktsfärd i parken passade pappan på att kika in i en skivaffär. Det visade sig att parken angränsade till en stor lekpark som vi med största säkerhet hade missat ifall vi inte gått på upptäcktsfärd. 

Pappan gjorde oss sällskap en kort stund senare och hade även passat på att kika in i en amerikansk mat- och prylaffär samt fyndat en rolig godisbehållare, jalapenoskringlor och sötsliskiga läskedrycker. 

Lekparken hade både borgar, rutschkanor, bilar, klätterställningar, snurrhjul och gungor. Vilket innebar att vi blev kvar en bra stund. Särskilt som vi hade dryck och tilltugg. Sedan kom pappan på den roliga idén att vi kunde bege oss till Solna för att besöka Pokemon-meckat Mall of Scandinavia, där det bland annat går att fånga en Pokemon som vanligtvis bara finns i Australien samt fem stycken Unknows (som bildar ordet Europe). 

En lång tunnelbaneresa och en lång promenad senare nådde vi slutligen vår destination. Vi möttes av ett jippo, där någon stod och delade ut gula Pikachupappershattar till de som ville bli medlemmar i MoS klubb, vilket vi avstod ifrån. Åsynen av en stor mängd med människor i olika åldrar som samtliga bar Pikachuhattar var dock glädjande nog. Liksom åsynen av den mängd människor som gick omkring med mobiler och powerbanks och helt enkelt bara fångade Pokemons utan att vara särskilt inställda på att shoppa. 

På övre plan hittade pappan sin bandkamrat, som redan nått slutnivån 40. Han stod tillsamman med ett helt gäng från Hedemora i en loungeliknande avdelning som både hade laddstationer för mobiler samt fritt wifi. Hela loungen var full och utmed köpcentrats väggar satt ytterligare Pokemonspelare i varierade åldrar. 

Vi battlade lite. Sedan fångade vi alla de sällsynta Pokemon som vi ville ha. Eftersom vi befann oss i ett köpcentra passade vi på att besöka såväl Disneystore som Legobutiken. Därtill åt vi quesadillas och enchilladas innan det var dags att hämta ut våra väskor och checka in på vandrarhemmet. 

Då vi skulle checka in på vandrarhemmet senast åtta behövde vi för första gången under dagen passa en tid. Det blev lite knappt mot slutet, men vi hann både hämta ut våra väskor och byta tunnelbanor trots att Nikola fick ett litet utbrott mitt på T-centralen när han inte fick köra sin väska själv efter att han krockat med ett antal förbipasserande och sålunda lade sig raklång på golvet och skrek. 

Vandrarhemmet var ok. Rätt ocharmigt och lyhört, men ok. Största abret var att det inte fanns några sänglampor, vilket innebar att vi fick ha ena taklampan tänd. Därtill var den säng som jag sov i inte förankrad i väggen vilket innebar att den gungade till närhelst pappan rörde på sig.  Eftersom rummet bestod av två våningssängar fick Nikola och Majken dela säng och det fungerade över förväntan. Det blev bara lite kiv och Majken råkade bara putta ut Nikola en gång. 

Dagen därpå åt vi den frukost som pappan köpt på lördagskvällen medan mamman bäddat alla sängar. Därefter begav vi oss åter till närmsta hållplats för att ta tunnelbanan till Slussen, där vi skulle ta färjan till Gröna Lund. Nikola passade på att hålla fingrarna under det svarta gummit på rulltrappan och blev svart om fingrarna. Därtill klättrade han på t-banans väggar och blev ännu mer smutsig. 

Efter en lång promenad kom vi fram till hamnen, där färjan skulle ta oss vidare till vårt resmål. Det var mysigt med en liten båtfärd. Väl framme köpte vi var sitt åkband, tog på oss våra regnkläder och gjorde oss redo för vad som skulle bli en fantastisk och väldigt lång tivolidag. 

Vi började med de lite större karusellerna. Alva och Majken körde radiobilar medan pappan satte dagens rekord på ett av spelhjulen (ingen annan hade spelat) och Nikola vann en liten suddfigur i form av en korv med bröd. Nikola hittade snabbt en favorit i Kärlekstunneln, vilket innebar att han under dagen åkte den hela två gånger. 

Andra favoriter som också fick fler än ett besök var Lustiga huset, Spegelsalen, berg- och dalbanan Vilda Musen, berg- och dalbanan Jetline samt de små radiobilarna. Alla barnen åkte spökbanan Blå Tåget. Pappan och mamman passade även på att besöka mardrömmarnas hus medan barnen mumsade på nachos.  

På avdelningen för de yngre barnen fanns även Pettson och Findus värld. Det tyckte alla barnen var roligt och det allra bästa var nog att det var fullt tillåtet att pilla på saker, dra i spakar och öppna skåpluckor. Där fanns även tunnlar att krypa i och hade en tur gick det att hitta skrymslen och vrår och en och annan muttermuckla. 

I och med att det regnade under delar av dagen var det inte särskilt långa köer. Det blev dock bara ett skyfall. Under vilket Alva och Majken just hade begett sig ut på en berg- och dalbana. Det visade sig att den åkte ännu fortare när det regnade. Samt att det inte gick att ha regnhuvan på i farten. Som tur var kom solen snabbt fram igen och alla torkade upp. 

Det fanns gott om mat för oss att äta. Pappan hade, som vanligt, kollat upp en del alternativ. Vårt första mål blev en familjepanpizza. Andra måltiden blev langos. Tredje nachos (för barnen) och den fjärde sojaburgare och sojanuggets. 

På bilden ovan visar Nikola hur snabbt det gick när elefanterna flög. Det är full fart på vår lilla buskrabat och även om han älskar att klättra och hoppa visade sig att det där med karuseller allt var lite kul det med. Utöver kärlekståget åkte han även djurkarusellen och småbilarna två gånger. Därutöver provade han alla andra karuseller som han med sina en meter kunde åka. 

Mätta, nöjda och glada begav vi oss slutligen hemåt ett flertal timmar senare. Vi hade då bockat av samtliga attraktioner förutom två (tre, eftersom en av de vi hade planerat att åka inte fungerade). Det blev verkligen en heldag. Vi ankom vid elvatiden och åkte därifrån tio timmar senare. Galnast av alla karuseller var den som lämpligt nog bar namnet Insane. Den kastade oss fram och tillbaks och uppåt och neråt. Den modigaste av karusellerna var dock Ikaros - ett slags fritt fall i vilken vi låg med magen mot marken i det läge då vi släpptes. Berg och dalbanorna var klart roligast.

 

Eftersom det var så korta köer framåt slutet valde Alva och Majken att åka slänggungan hela fyra gånger på raken. Mamman, som inte är fullt lika förtjust i karuseller som snurrar, valde att hoppa av efter första rundan och passade istället på att fotografera. De flesta karusellerna åkte mamman själv med varpå det inte blev några foton, men väl fina minnen. 

På måndagsmorgonen packade vi ihop våra väskor, tog rulltrappor och tunnelbanor och begav oss därefter med tågets hjälp vidare mot Göteborg. Mamman hade sovit lite krassligt under natten då övriga gäster varit uppe framemot småtimmarna och morgonen inleddes med smällande dörrar, då några andra gäster började sin morgon tidigt. Med hjälp av lite kaffe lyckades jag dock hålla mig vaken under hela tågresan. 

familjärt besök

Det börjar närma sig slutet för ännu en arbetsvecka. Pappan jobbar förmiddagsskift och kommer snart hem från sin andra arbetsdag. Mamman har bockat av sin fjärde och bokslutsarbetet är över för denna gång - med vetskapen om att det om bara två veckor är dags igen.

Under gårdagskvällen fick vi familjärt besök i form av morfar och B-M. De möttes i dörren av en väldigt glad och stolt Nikola, som bara en halvtimme tidigare tagit beslutet om att han inte behövde vara blyg. Så det var han inte. Det var full fart och han fick till en början njuta av att ha den största uppmärksamheten, då systrarna var på terminens första ridlektion. 

Nikola visade både sitt och systrarnas rum och därefter visade han alla sina kasperdockor, sina bilar och sina leksaker. Därefter ville han spela spel och lägga pussel. När systrarna kom hem var pappan och morfar inne i Hedemora och handlade pizza. Det blev en sen middag - strax efter klockan åtta. Sedan spelade systrarna, morfar och B-M familjespelet Den försvunna diamanten medan pappan nattade Nikola och mamman bäddade i ordning sängar. 

Barnen har sedan hängt med morfar och B-M under dagen medan mamman och pappan jobbat. De har varit inne i Hedemora, ätit glass och varit i Sveaparken. När mamman slutade kort efter tvåtiden satt Britt-Marie och Nikola och pusslade medan systrarna åter utmanade morfadern i Den försvunna diamanten. En halvtimme senare var de åter på väg upp mot norr och vi önskar dem en fin hemresa.Vi vill även passa på att tacka barnens moster så mycket för de fina 3D-tavlorna. 

Veckan i övrigt har bestått av gräsklippning, Buffy, Game Of Thrones, läsning och planerandet av en resa. Det slutade med att mamman har tagit ytterligare några dagar ledigt under kommande vecka för att vi ska komma ut på en familjetripp innan sommarlovet tar slut. Pappan har tagit med barnen till Avesta och införskaffat tre veganska varianter av Ben&Jerryglass. Alla tre är gjorda av nötter, vilket innebär att de kommer att ha längre hållbarhet än de skulle ha haft om mamman kunde äta dem. Därtill köpte de sjögräsgodis. 

Den kållåda som pappan lagade i söndags räckte till lunch till oss båda under större delen av veckan. Under besöket i Avesta hade pappan och barnen även provat på pressbyråns paninis.I skrivande stund leker systrarna åter med grannkamraten och Majken ska inom kort göra sig i ordning för veckans andra fotbollslektion. 

kapten röd och valerian

Vi hade turen att att få en extra familjedag tillsammans då mamman under fredagen tog en spontan semesterdag eftersom det var lugnt på jobbet. Det märks tydligt att barnen har sett fram emot att vi alla är hemma och mamman överöstes redan från morgonen av en stor mängd kramar. På olika sätt söker de närheten. Nikola är extra känslosam, kramas och pussas mycket och använder till största del superlativ i sina ömhetsbetygelser, Majken sitter gärna i samma rum och Alva vill fortfarande gärna hålla mig i handen när vi är ute på våra promenader.

När pappan vaknat fortsatte vi vår städning av huset. Alla hjälpte till. Barnen gnuggade skåpluckor medan mamman återigen dammsög huset och pappan tömde och avfrostade frysen. Nytt för denna gång var att alla gick omkring med lurar och spelade sin egen musik. När alla var klara med sin del tog vi det lugnt, alla på sitt sätt. Sedan firade vi vårt städade hus med att åka in till stan och se på bio - Valerian and the city of a thousand planets. Alltmedan Nikola njöt av att vara med sina farföräldrar. Filmen var bra. Välgjord. Om än att den stundom innehöll en småfånig dialog huvudrollsinnehavarna sinsemellan. Jag ger den en fyra och den kommer med största sannolikhet bli en del av samlingen. Pappan var mindre imponerad och gav den en tvåa. 

Dagen därpå löste vi melodikrysset.  Sedan tog vi på oss regnkläderna och åkte in till Hedemora för att spela Pokemon, gå i second handaffärer och handla mat. Pappan och Nikola gjorde det sistnämnda medan vi andra ägnade oss åt nöjen. Sedan lagade pappan en väldigt god linsgryta med tofu och spenat som vi åt till indiska papadums. 

Emellanåt har mamman fortsatt med sina försök att finna närvaro och sinnesro. Jag har fortsatt att lyssna på Sommarpratarna en liten stund varje dag. Alltmedan jag målar. Jag har lyssnat på Jonna Bornemark samt på Jacob Mühlrad och konstaterar att jag under de senaste åren har försökt att kontrollera det mesta och trott att jag har haft förmågan att styra mitt liv i en annan riktning än det tagit istället för att se att slumpen ändock förde mig dit där jag nu är, trots att livet stundom bestått av motgångar, och att jag nu har det bättre än jag någonsin kunde ha föreställt. 

På kvällen åkte vi  för att delta i Kapten Röds Hundralappenturné på Folkets Hus i Hofors. Det var Alva och Majkens första "vuxen-konsert" och vi hade turen att få sällskap av en av våra fackliga kamrater och dennes dotter. Förbanden började spela vid halvnio och Kapten Röd gick på scenen en timme därpå. Det var en väldigt bra konsert. Mamman har under flertalet morgnar skrålat högt till Kapten Röd under den period som hon körde till jobbet och kan många av låtarna innantill.  

Det blev en lång kväll för barnen, då konserten slutade först efter klockan elva och Majken var mot slutändan väldigt trött. Så trött att hon somnade i bilen medan hon åt en klubba. Mamman körde både till och från konserten. På hemvägen var det både regnigt och mörkt på de smala, slingriga och oupplysta vägarna, vilket var en smula ovant, men det gick bra. 

en första jobbvecka

Efter en lugn helg under vilken vi tillbringade största delen med att ta hand om hemmet så har det snart gått en hel första arbetsvecka. Medan mamman dammtorkade sovrum och vardagsrum så putsade pappan nedervåningens alla fönster, på utsidan. Detta innebar att han bland annat drog upp alla markiser och att vi numera har rätt ljust i vårt hus. Under söndagen handlade vi inför den kommande veckan. Mamman har också satt in alla de foton som hon framkallat i fotoalbum. Konstaterar dock att de foton som jag tidigare år framkallat har större format, vilket innebär att jag bör beställa fler album. Med ett nystädat hus, en kontinuerlig utrensning och en ökad medvetenhet hoppas jag på en fin höst med mycket närvaro och möjlighet till rörelse.

Pappan har arbetat förmiddag, 5-17, under måndag och tisdag och därefter gått på eftermiddagsskift, 17-5, under onsdag och torsdag. Mamman har arbetat betydligt kortare dagar. Eftersom jag varit nästintill ensam på det tredje våningsplanet och jag, trots allt, bara varit hemma i tre veckor så har jag både haft möjlighet att ta det lugnt, umgås lite samt flexa ut lite tidigare. Jag har förberett det jag kan inför bokslutet, hanterat alla mail och handlagt ett 40-tal fakturor. En riktig mjukstart med andra ord. 

Barnen har tillbringat sina dagar hemma hos farföräldrarna. De har byggt med lego, ritat, pysslat och målat, plockat blåbär och badat. Häromdagen kom de hem med pyssel. Av grundfärgerna röd, blå och gul hade de skapat en orangeröd räv (Alva) och en blålila uggla (Majken) samt två askar. Därtill har grannkamraten kommit hem, vilket innebär att Alva och Majken tillbringar stora delar med henne. De sitter ute i studsmattan, där de får prata ostört. Eller så springer de runt och spelar in tokroliga filmer.

Nikola var i måndags hos BVC för att göra ännu en synkontroll. En uppföljning från den förra. Det gick bra. Han hade full koll på vilka former som skulle finnas (hus, hjärta, fyrkant och cirkel) och resultatet visade att han ser som han ska göra i den åldern och att inga synhjälpmedel behövs. Farfar körde honom dit och tillbaks och på vägen hem hade de ätit glass. Denna vecka har Nikola, roligt nog, visat ett intresse för dinosaurier. Vi har spelat Dinosauriememo nästintill varje dag och så har vi radat upp dinosaurier bredvid korten. Dessutom har han lärt sig att göra kullerbyttor och nu övar han dagligen på den gröna kullerbyttsmattan. På tevefronten har han under ett kort tag ersatt favoritserien Äventyr i tid och rum och Inspector Gadget mot Lego Friends. I övrigt är han fortfarande väldigt snabb i sina handlingar och väldigt viljestark. Under lördagens promenad var han så envis över vilken väg vi skulle gå att mamman, som inte hade något tålamod för skrik och bråk, fick bära hem honom. När vi kom hem igen satt han och pappan och spelade tevespel. 

Majken har varit på fotbollsträning under både tisdag och torsdag. Även där hjälpte farföräldrarna till med körningen. Det är välbehövligt att hon kommer ut lite då hon är lite ojämn i humöret och lätt kommer i krock med sina syskon. Vilket måhända inte är så konstigt, då de har tillbringat hela sommarlovet tillsammans. Hon hängde med på lördagens och måndagens promenad, trots att hennes mobil ännu inte fungerar och hon under måndagen föredrog att stanna hemma.

Alva har fått vara lite för sig själv. Hon behöver få tid och möjlighet till det efter att hon under så många år fått hjälpa oss att ta hand om och underhålla sina syskon. Därtill är hennes tålamod med Majken en smula kort. Alva följde också med på lördagens och måndagens promenad. I övrigt har hon spelat mycket Sims. Idag kom senaste numret av tidningen Robot med posten och i söndags fick hon även det senaste special-Robot-numret med Pokemons. En ny KP-tidning har det också blivit.

Mamman har cyklat till och från jobbet varje dag. Klarar inte alls av uppförsbackarna på vägen hem i det här läget, men hoppas komma dit igen så småningom. Utöver lördagens och måndagens promenad fick jag mig även ut en runda kring Dammsjön i tisdags innan jag cyklade hem från jobbet. Samt tog mig under torsdagen en joggingtur på löpbandet. Det känns en smula fånigt med alla selfies, men de fungerar motivationshöjande för min veckobloggning eftersom jag behöver påminna mig själv om vad jag tycker om att göra och att jag faktiskt rört på mig. Försöker tänka myrsteg. 

Har även läst klart boken "Omgiven av idioter" samt konstaterat att jag håller mig i den blå-gröna färgskalan med en gnutta rött och ingen enda gnutta gult. Ett test på Facebook gav även den ett grönt resultat. Medan ett annat slags test, som jag gjorde för sex år sedan, placerat mig i det blåaste blåa hörnet. 

Därtill har jag fortsatt att lyssna på Sommarpratarna medan jag arbetar. Idag lyssnade jag på Birgitte Bonnesen. Dagen dessförinnan på Angela Gui, Willam Spetz och Miriam Bryant. Och innan det på Linnea Claeson och Bahar Pars. Samt på Lisa Ekdahl och Fredik Backman. Har även hört på Kalle Lind. Det är fint att få perspektiv på tillvaron och jag finner att jag oftast kan ta till mig något och att jag, inte alltför sällan, även blir berörd av andras livsöden. Särskilt gillar jag medvetenheten om att 90-talet var oerhört sexistiskt och är glad över den feministiska debatten. Är dessutom lycklig över att jag har återfått närvaron och förmågan till det aktiva lyssnandet. Liksom läsandet. Att jag kan lyssna på musik på jobbet. Och att jag inte längre känner mig rastlös och disträ.

Jag har även läst några ytterligare kapitel i böckerna om medberoende och konstaterat att det är något som jag är. Försöker därför fokusera extra på vad jag vill och vad jag behöver istället för att känna mig jagad till att hela tiden finnas till för andra. Ägnade mig även en smula åt avslappningsövningar efter dagens träningspass. Det slutade med att jag lekte med mobilen...

På kvällarna fortsätter vi att titta på Buffy the Vampire Slayer. Vi är nu snart i mitten på tredje säsongen och mellan avsnitten passar vi ibland på att byta miljö mellan övervåningen och nedervåningen, beroende på ifall pappan vill spela tevespel. Vanligtvis nattar jag Nikola dessförinnan - vi läser sagorna om Pettson och Findus eller Mamma Mu. Ibland ser han på teve i rummet intill.