värmande omtänksamhet

Jag sitter i köket, läser senaste numret av tidningen Vego och dricker kaffe medan jag hör hur regnet droppar på fönsterbläcket. Det blev en sovmorgon idag med, då Nikola sov ända till nio. Så nyser jag. Och kort därefter hörs en späd röst från vardagsrummet "Prosit, mamma!". Det är vår Nikola. Väldigt artig. Säger tack. Presenterar sig för de flesta "Hej, jag är Niko". Delar med sig. Är tydlig med att berätta om sina känslor. Kramas gärna. Och har bus i blicken. 

Med honom i vardagsrummet satt, till alldeles nyss, Alva och Majken. De är även de fyllda med omtanke och måna om att deras lillebror ska ha det bra. Nu har de satt på ett extra långt avsnitt av Stadens Hjältar åt Niko medan de gått in för att bygga klart den legovärld som de byggt på sedan vi kom hem från vår resa. Niko har för mycket lek i kroppen för att se på teve, men verkar känna en trygghet av att ha ljudet på. Ibland kilar Nikola in till systrarna och får då låna en motorcykel, en båt, en bil eller en figur. Då blir han glad och kommer utspringande till mig för att visa upp. I annat fall väljer han att leka i Alvas rum - då systrarna befinner sig i Majkens. Vi uppmuntrar honom att be om lov innan han lånar någon av Alva och Majkens saker och alltsomoftast lyssnar han. Naturligtvis kommer följdfrågan "Varför inte?" vid ett nekande svar, men det är mindre vanligt med vredesutbrott i dessa lägen. Alla är ganska möra och njuter av att bara vara hemma. 

Alva och Majken har massvis med idéer om vad de vill göra. De har byggt en brandstation, ett sjukhus, ett polishus - med små detaljer, såsom polisens lunch och fängelsecellens toalett. Medan de bygger lyssnar de på sagorna med Sune. De bygger på var sitt håll, men ger varandra små förslag och idéer. Eftersom deras faster L fyllde år igår gjorde de var sitt kort till henne och var väldigt måna om att vi skulle gå dit och gratulera. Sedan var de ute och försökte flyga med den drake som Majken fick vid sin förskoleavslutning. 

På faster V:s initiativ fick barnen åka raggarbil kring kvarteret. Det var stort för Nikola och han var väldigt glad där han satt i baksätet tillsammans med sin pappa och sina kusiner. Pappan jobbar sitt andra förmiddagsskift. Den hälsporre som han åkt på i början av juni, efter för mycket kringtraskande i stumma skor, har förvärrats något efter vår semesterresa. Han kämpar på.

Ny morgon. Barnen kommer ut i köket kort efter mig. Majken vaknade först och frågade ifall hon fick se på morgonteve. Nikola vaknade därnäst och ville kramas. Sedan ville han ha frukost. Ute regnar det igen. Alva berättar om den dröm som hon har haft medan vi äter. Sedan plockar Niko bort sitt mjölkglas och ställer det på diskbänken samtidigt som han säger "tack för frukosten, mamma". Det värmer. Han gör likadant som sina systrar. Fast den här morgonen var han först. Kort därefter vill han att vi ska byta blöja. Under de senaste dagarna har Nikola inte sovit middag. Eftersom vi sovit länge på morgnarna har vi inte klurat ut när han börjar bli trött. Kort efter åtta, tycks det. Två kvällar har han velat sova på min mage eller uppkrupen i mitt knä. Igår somnade han bredvid mig. Han verkar ha återfunnit sin trygghet och är fortfarande väldigt nöjd med att bara vara i hemmahuset. I skrivande stund leker Alva och Nikola med den duplovärld som systrarna hjälpte Niko att bygga under gårdagen när han ville leka.

Det har gått några dagar. Mamman är fortsatt låg, men försöker finna ny glädje i små saker. Pappan har arbetat klart sina pass och gick under gårdagen av klockan sex på morgonen. Majken var och lekte hela dagen (nio till nio) hos en av sina kamrater. Medan vi fortsatte att fixa i ordning huset och hänga upp saker på väggarna. Pappan monterade upp de sista korgarna i vårt förvaringsutrymme medan mamman putsade stolar och köksluckor samt dammsög golvet. Vardagslivet har förlöpt med mathandling, matlagning och plock, städ och tvätt. Barnen har blivit förkylda och snörvlar en hel del. Det har blivit en hel del familjespelande och pusslande på sistone. Alva och Majken spelar gärna Vem där medan Nikola gärna spelar Bondgårdsdjur. 

Häromkvällen kom Nikola ut ur vårt sovrum, där han satt och kollade på filmen Bilar 2 för en sisådär sjuttioelfte gången. "Niko törstig. Mamma hämta mjölk åt mig". Sedan stängde han dörren och lämnade sin mugg utanför.