rara ärtor med onda magar

Lillstumpan ligger just nu och sover med fötterna på huvudkudd- en efter ännu en experiment- fylld dag. Denna morgon var den lilla buskotten nämligen i full färd med att bygga torn av sina leksaker vid frukostbordet -måhända inspirerad av gårdagens bad under vilket samtliga leksaker placerades i hinkar och båtar. Det övas även flitigt med att dela med sig och vid lunchtid igår satt mamma A helt plötsligt med samtliga av liten Alvas matattiraljer i handen.

Annars har de flesta utforskningarna nog skett just i matväg under de senaste dagarna. Det har plockats flitigt med ärtor, banan, apelsin, kiwi, spaghetti, morötter och vindruvor, vilket verkar vara en aning svårsmält för den lilla magen och i sin tur leder till att liten grälar på den under natten.

Idag stod ytterligare ett litet bushusbesök med familjen Milo på agendan. Men så visade buskotten, pigg och alert alltsedan sextiden på morgonen, plötsligt tecken på att vilja sova middag. Och eftersom middagslurarna vanligtvis inte existerar, eller på sin höjd varar en halvtimme, tyckte mamma A att det var en ypperlig idé. Så döm till bägges förvåning när de båda vaknade vid tvåtiden och det konstaterades att det nog inte skulle bli något bushus av.

Det hyses dock fortfarande stort hopp inför framtida lekstunder. Efter gårdagens spårvagns- utflykt, under vilken liten Alva vägrade sitta i sin vagn och istället föredrog att klättra på mamma A och trycka på samtliga av stämpelautomatens knappar insågs det nämligen att rörliga aktiviteter, och möjligtvis även korta promenader, nog är att föredra i fortsättningen.

en ny lekkamrat

Idag hade liten Alva fint besök i form av söta lilla Filippa, enbart 4-månader gammal. Och helt plötsligt så kändes vår lilla fröken faktiskt inte fullt så liten längre. Sanningen att säga känns det till och med en smula overkligt att hon alls någonsin varit det och hade det inte tidigare under dagen bläddrats i fotoalbum hade det nog till och med tyckts vara än mer otroligt.

Filippa visade sig vara väldigt fascinerande och Alva spexade flitigt för den nyfikna lilla kotten och passade även på att stoltsera för mamman Kajsa med sina nyfunna strapatskunskaper. Men när det gällde att låta den nya lilla bekant- skapen låna några av leksakerna var vår stora knatte inte fullt lika välvillig. Det protestera- des förvisso inte fullt lika vilt eller högljutt som vid gårdagens dinoinköp, utan märktes snarare genom att Alvan noggrant övervakade Filippas lek och stod redo att greppa den utlånade leksaken närhelst det såg ut att börja bli för roligt.

Själva protesten i form av ramaskri kom först när det var dags för Filippa och mamma Kajsa att gå hem till sig och upptäckten gjordes att även den spännande kaninen, som varit med som en extra liten hedersgäst, skulle försvinna med dem. Efter litet distraherande bortkollrande lugnade det dock snabbt ned sig, även om det låtsassnyftades litegrann när Alvan senare under kvällen undersökte sin nya pekbok och där fann bilden på en likadan kanin.

Snyftningen upprepades för övrigt även kort därefter när parvlan på nästföljande sida upptäckte att de gröna ärtorna inte gick att plocka upp och mamma A upplystes sålunda om att det nog var dags för en tidig nattning, då parvlan valt att avstå från sin middagsvila för underhållningens skull. Det är ju till att vara nyfiken som far sin förstås.

vardagsmysterium & spaghettisar

Idag har liten Alva verkligen haft fullt med huvudbry. Alltsedan frukosttid då hon passade på att utforska om huruvida kylskåps- magneter även fäster på andra ställen såsom skafferidörren eller matstolen. Efter ett konstaterande om att så inte var fallet fortsatte hon sålunda med att spinna vidare på mysteriet genom att plocka upp andra leksaker och testa sig fram om de i sin tur fastnar på kylskåpet.

Därefter var det dags att utreda vilka saker som får plats i luckan på Alvans lilla bil - och det experimenterades flitigt med både böcker och mjukdjur. Liten märkte tidigt att den lilla monsterfiguren Bu fick plats, men när hon därefter med bestämda steg gick för att hämta den stora Bu att lägga i luckan så gick det sämre.

Utöver en liten promenad i duggregnet och ett litet stadsbesök där det bland annat införskaffades en liten dinosaur, så har vi till stor del hållit oss hemmavid, busat och ätit spaghetti. Men med tanke på det ramaskri som vår annars så beskedliga lilla solstråle gav ifrån sig när det var dags att lämna dino till kassörskan, så är det nog väl behövligt med ett besök till öppna förskolan inom kort.

på gång

Det visade sig att det inte var ögonen som spelade mamma A ett spratt, som hon igår förfarade när hon skymtade liten Alva i full färd med att resa sig upp till stående direkt från golvet. Idag har det nämligen upprepats vid flertaliga tillfällen. Därefter har det knatas på för fulla muggar alltsedan morgonens första gångtur runt frukostbordet, där knatten några måltider senare även fick mumsa på apelsin som hon först glatt plattade ut på bordet. En sysselsättning som nuförtiden till och med uppmuntras alltsedan införskaffandet av en blomsterförsedd och somrig vaxduk.

Och visst kändes det litet som om den var på väg, våren, när det imorse knatades iväg till liten Alvas sista babysim. En känsla som strax skulle slås ur hågen vid hemgången i idel duggregn. Kotten plaskade glatt under simmets gång, men lade nog ner störst energi på att jaga efter leksaker - och var så där lagom intresserad av att dyka. Efter kursens slut hade vi turen att stöta på den föregående veckans bushuskamrater - familjen Wilmer och pappan Milo. Och eftersom dagens simtur visade sig vara riktigt uttröttande somnade vår lilla busanka kort därefter och sov middag under en hel timme. Det gällde ju allt att samla nya krafter inför kvällens stora språngmarsch och det hyses nu stora förhoppningar om en hel natts oavbruten sömn.

papelsiner med pek

Dagens charmigaste ögonblick inträffade just innan läggdags när liten Alva, fullt sysselsatt med att uppdatera sin färglära, fann en bild på en apelsin. Och då den orangea frukten på sista tiden lyckats utklassa kiwin som favorit tittade buskotten upp på mamma A med ett uttryck av ren och skär lycka, smackade glatt med munnen, pekade och skrattade klingande samtidigt som hon glatt vevade med båda armar.

Parvlan har idag flitigt bläddrat igenom sina bilderböcker, lyft på flikar, pekat och ljudat. Därutöver har det gåtts mellan olika anhalter, rests till stående utan stöd, stoppats saker i lådor, staplats ringar på pinnar och demolerats torn.

Under en kort session övade liten och mamma A även på att stoppa burkar i andra burkar -eftersom det helt klart ogillas när något staplas på hög. Och när mamma A för ett ögonblick vände ryggen till experimenterade buskotten även med att få plats med andra saker i burkarna med mer eller mindre framgång.

Vid upprepade tillfällen avbryts leken genom att busan aktiverar någon av de många musikspelande leksaker som finns i hennes rum och därefter dansar smått triumferande för sig själv. Nu slås det inte längre på ljudinstrumenten utan trycks försiktigt, men bestämt, med ena fingret.

Det övas även flitigt med att tryckas på samtliga av lägenhetens lysknappar var gång rum byts. Och så tittas och pekas det ofta på kortet på pappa D, bilden med katten och hunden på Alvans dörr samt den färgglada tygbit som pryder hennes vägg -vilka samtliga hänger i mamma As ögonhöjd och bidrar till att hon i sin tur utöver träningsvärk förhoppningsvis även utvecklar någon form av armmuskler.

Under pappa Ds tredje dag av frånvaro har vi sålunda bara varit hemma. Och tagit det lugnt - kan det nog tros, men vilket dessvärre inte riktigt är fallet då liten vaknade pigg och alert redan klockan halv åtta i morse, bristande nattsömn -med hela tre upp- vaknanden- till trots. Och därefter har det naturligtvis varit full rulle med undantag för två små korta, men ack så fungerande, powernaps av 5 respektive 20 minuters längd.

mammaliv

Så var vi åter från Alvas tredje besök på lågpris- paradiset Ge-kås som denna gång skedde i sällskap med hela familjen Wilmer och, som vanligt, arrangerades av vårt bostadsbolag. Det bjöds på lunch, frukt och bussresa och allt gick hur smidigt som helst - mycket tack vare att det, till vår stora förvåning, inte var någon som helst kö och att de båda kottarna uppförde sig helt exemplariskt.

Trots mamma A:s totala brist på sömn, då hon under större delen av natten lyssnat igenom de nya grannarnas skivsamling -mer eller mindre frivilligt- och slutligen även agerat festdödare då hon ringde på och framförde en önskan om volymsänkning, så shoppades det verkligen flitigt- om än måhända inte alldeles genomtänkt. Det är helt enkelt otroligt vilken shoppingenergi som kan uppbådas på ren och skär viljestyrka.

Parvlarna verkade stortrivas i varandras sällskap - även om det nog stundom blev en aning tröttsamt för dem att sitta kvar i vagnarna. Alva fick sålunda alternera en smula och även sitta lite i shoppingvagnen under den tid som mamma As armar kändes som spaghetti efter allt bärande.

Det var verkligen en trött stumpa som idag somnade vid halvåttatiden eftersom hon under dagen enbart sovit en knapp halvtimme sedan uppvaknandet vid sjutiden imorse. Det verkar nämligen inte bättre än att parvlan valt bort middags- luren, då även fredagsvilan var lika kort -trots att buskotten sprungit omkring likt ett litet jehu och lekt glatt på sin nya bilmatta.

I brist på egna bilder passades det på att norpa liten Wilmers mamma Annas fotografier från dagens bussresa under vilken liten Alva dricker vatten och liten Wilmer utvärderar huruvida kameraväskor verkligen är så ätbara och aptitliga som de ser ut.

busigt värre

Idag var hela familjen Alva ute på bus i Mölndal tillsammans med familjen Wilmer och pappan Milo.

Det har hänt mycket med krabaterna sedan vi var där sist och denna gång var det verkligen fullt hus med bus, det ringa antal krabater som lyckats ta sig dit denna tisdagsförmiddag, till trots.

I och med att vi denna gång hade dubbel bemanning så fanns det sålunda både tid, lust och plats att undersöka ytterligare några lekmoment som inte hanns med under föregående besök.

Parvlan och de övriga knattarna höll sig verkligen sysselsatta, trots litens brist på middagssömn, och det både filosoferades i bollhav (i sann Hamletanda), klurades vid legobord, åktes i rutschkanor och på bobbycars, kröps genom rör och i vida cirklar, klappades i händer, gnäggades samt knaprades på hästar.

Mest nervpirrande var det nog när pappa D tog med liten Alva på en rolig och spännande pulkbacke- liknande tur i den stora rutschkanan, vars slutmål är ett enda stort färgsprakande bollhav.

Då skrattade parvlan glatt medan mamma A i sin tur stod på andra sidan gallret med hjärtat i trakten av halsgropen.

Allt som allt var det en väldigt trevlig dag och utöver bushusbesök hanns det även med en smula shopping i form av bokrea och matinköp.


Liten Wilmer visade löpande de övriga parvlarna hur de ska hålla sina föräldrar sysselsatta i framtiden och promenerade friskt runt på egen hand, medan liten Milo i sin tur inväntade dagens fotosessionstillfälle innan han instruerade de något yngre knattarna i hur de protesterar vid hemgång - en mycket uppskattad uppvisning åt vilken de roade åskådarna applåderade med beundran.

utmaningen

------------------------------------------------------------------------------------------------
Nåja, jag är inte heller någon stjärna på det här med frågepunkter och utmaningar, men av respekt för mina föregångare inom bloggbranschen - Lapcat och Mammabubblan - så får jag allt ta och göra en liten ansträngning:

1. Kan du fixa en punktering och byta torkarblad själv?
Jo, det kan jag nog. Fast eftersom jag varken har bil eller körkort läggs de färdigheterna till den hög som jag troligtvis inte kommer att nyttja inom de närmsta åren.

2. Hur äter du ett äpple? Med tänderna.

3. Är du rädd för små svarta kryp med många ben? Ja, de där små fästingarna måste jag allt erkänna är en smula läskiga. Spindlar har jag dock inga som helst problem med. Då är till och med de relativt harmlösa silverfiskar som huserade i vårt före detta sovrum desto mer skrämmande.

4. Big Brother eller Sportnytt? Hmmm.. pest eller kolera. Antikrundan. Är det ett tillräckligt givande svar, tro. Häromveckan såg jag dessutom ett trevligt program om ett äldre par som satte upp en fondtapet och satt och småmös för mig själv. Annars blir det väl sportnytt kan jag tro. Har alldeles för låg pinsamhets- och toleranströskel för BB.

5. Rent spontant, om du får välja en present till dig själv, vad skulle det bli då? Jag antar att en 50 tums plasmateve inte är för mycket begärt, nu när vår "gamla" skrutteve gått sönder två månader efter garantin gick ut?

6. Är du mörkrädd? Nej, men på senare tiden har jag blivit rätt blödig och nuförtiden måste jag dessvärre undvika att under nattetid titta på skräckfilmer i min ensamhet. Inhandlade, detta till trots, en spännande bok med skräckfilmsomslag att läsa som kvällslektyr under dagens bokreabesök.

7. Resmål som fascinerar? En resa till Japan vore kul. Inte minst efter att ha tittat på tv-serien Heroes.

8. Ditt senaste telefonsamtal? Inträffade igår (måndag) och involverade mannen samt behandlade ärendet att jag slutligen lyckats lokalisera parvlans mössa efter två rundor i den senast besökta butiken eftersom den fattades när vi väl skulle bege oss ut i februarikylan. Parvlan i fråga hade dock somnat och deltog inte i diskussionen ifråga.

9. Om du får välja en artist som kommer och spelar för dig på din födelsedag, vem blir det? Ett besök av Coffinshakers vore onekligen trevligt.

10. Förrätt eller efterrätt? Glass i kombination med någon form av choklad !!!!

11. Bästa stunden på dagen? När Alvan ler så där strålande mot en varje morgon - vilket har fått mig att gå från natt till morgonmänniska.

12. Tre saker du alltid har med dig? Mobil, plånbok och nycklar.

13. E-post eller snigelpost? E-post, fast brev i pappersform förnöjer mer iochmed att de mottas mindre frekvent.

14. Den senaste komplimangen du fick? Vad du är duktig (av mannen när jag för någon timme sedan knöt ihop soppåsarna - väldigt romantiskt!).

15. Senaste gången någon skällde på dig? För bara några minuter sedan gastade Alvan på mig för att hon inte fick leka med den musikspelande kossan och springa omkring istället för att sova.

Och jag i min tur utmanar Tvåvildabröder samt Liten Wilmer.

stegräkning och gyllene åk

De härom- veckan inköpta halk- sockorna verkar fylla sin funktion och i torsdags överraskade vår lilla buskotte åter mamma A genom att komma gående från andra sidan rummet. En sex-sju stycken steg blev det nog innan parvlan nådde slutmålet och sedan dess övas det flitigt. Ibland med trevande försiktighet och en smula hjälp på traven, men stundom kastar hon sig ut och rusar med framåtsträckta armar i full fart.

Det går även undan i pulkbacken där vi idag spenderat delar av förmiddagen och igår kväll invigde liten sitt nya guldfärgade åk med en första snöfärd. Turen gick hela vägen till matbutiken, till både liten Alvas och granntanternas stora förtjusning.

Själva tiomånadersdagen tillbringades på Barnens Hus ute i Högsbo i sällskap med farbror Kalle och tant Sandra där det, utöver pulkan, även inhandlades ytterligare lite badattiraljer, en potta för framtida bruk, rosafärgade monstertofflor, knapriga majskrokar samt en bytta såpbubblor.

Den ökade rörligheten har på sistone bidragit till att liten nuförtiden sover hela nätterna i sträck. Och i lördags vaknade vi till och med av att hon småpratandes satt och lekte litegrann för sig själv i sin säng.

I vaket tillstånd föredrar Alvan dock att bäras eller sitta i knä och är allt lite mammig och pappig på en och samma gång. Annars tycks det inte spela så stor roll vem av oss som är hemma, vilket ju är bra nu när mamma A från och med morgon- dagen påbörjar sin andra period av föräldra- ledighet.

en framtida discjockey?

Nu är liten åter på sitt mest strålande humör igen och kvittrar, spexar och sjunger om vartannat. Allra roligast är det när det spelas musik. Häromdagen inför- skaffades sålunda en cd-spelare av minimalt format till parvlans rum och liten knixade glatt på knäna till tonerna av tysk hårdsynth innan hon sin vana trogen bankade hårt på cd-luckan i förhoppning om att byta låt. Något som vanligtvis brukar fungera på övriga musicerande leksaker, men som i detta fall enbart bidrog till upprepande skivhopp.

Annars är det fortfarande djur för hela slanten och efter fredagens besök på naturhistoriska museet ihop med pappa D tycks intresset ha ökat ytterligare. Alvan tittade storögt, pekade friskt samtidigt som hon uppmanade pappa D att titta och härmade även diverse djurläten.

Det är full rulle hela dagarna, aptiten är åter och även sömnen har stabiliserats efter den gångna förkylnings- perioden. Och med undantag för att kotten nuförtiden stundom pratar i sömnen, samt även klämmer i med en och annan handklapp då och då, så är nätterna sålunda någorlunda lugna och tysta igen.

step by step

bland tandtroll och grodor

Det blev pappa D och liten Alva som fick knalla iväg på gårdagens tandinformation medan mamma A passade på att ta igen sig efter ännu en hostig natt. På informationen upplystes de om att det nu är dags att borsta vår parvlas små gaddar på riktigt och inte längre enbart låta henne småtugga förnöjt på sin lilla tandborste med bamsekräm. Det känns nog allt som om det budskapet kommer en aning sent med tanke på litens rikliga tandmängd, men vi hoppas kunna slippa läskig tandutdragning och tänker göra så gott vi kan hädanefter. Idag blev det sålunda dags för ett första försök med ryggläges tandborstning vilket fungerade överraskande bra utan några ramaskrin.

Lillhjärtat har just somnat efter att ha upplevt sin första Valentin. Och medan mamma A och pappa D (för ovanlighetens skull) firade dagen med hjärtsmyckade semlor i dubbeldäckarvariant fick liten Alva prova på den mer tandvänliga varianten och småmumsa på kiwi.


För andra dagen i rad har hon även fått träffa liten Wilmer, som var och gästsimmade lite bland ankorna på dagens babysim. Där var det roligt att plaska och sjunga, men inte fullt lika uppskattat att dyka och simma. Då gnällde lillstrumpan, klamrade sig hårt fast vid pappa D och tyckte till och med att de grodliknande flytdynorna var aningens otäcka. Jo, hon är väldigt bestämd nuförtiden, Alvan, och tappar lätt humöret när det inte riktigt går hennes väg. Annars har det varit full rulle större delen av dagen med salladsplock, möblering av kylskåpsmagneter, lekstund, bokslukeri, lådtömning, stjärnsikte och tigerjakt.

spring i benen

Idag fyllde liten Milo ett år och det var ämnat att gå på födelsedagskalas, men eftersom de elaka hostbacillerna hade andra planer fick liten Alva stanna hemma och fira på egen hand. Finkläderna kläddes på och kort därefter inträdde det efterföljande sockerruset, trots bristen på både godis och kakor.

Liten Alva tycks, avståndet till trots, ha ryckts med rejält i partyyran och har inte gått särskilt mycket alls idag utan snarare sprungit sig igenom hela lägenheten. Runt runt runt har hon ilat omkring i sina björnmönstrade kalasbyxor, till den dunkande rytmen av leksakstrumman, så att både mamma A och pappa D har haft fullt sjå att hänga på.

Vår lilla busfröken har även lyckats klura ut hur man tänder ljusdioden på pappa Ds nyckel- knippa, vilket gjorde den till dagens favoritleksak. Särskilt som den på ett effektivt sätt får den ljuskänsliga lilla leksakskissen att mjaua livat och veva glatt på tassarna.

Pappa D har dessutom slutligen lyckats klura ut hur de interaktiva monsters inc-figurer som mamma A fyndat på tradera fungerar, så att de nu kan prata med varandra, till Alvas skräckblandade förtjusning.

Ja det har minst sagt varit full lekstuga mitt i sjukstugan, men så är det ju heller inte varje dag som man är bjuden till fint kalas.

nya friska tag

Nu börjar liten Alva visa tydliga tecken på tillfriskning, en envis hosta till trots. Aptiten är tillbaks och under de senaste dagarna har hon förutom morgonens gröt fått i sig ytterligare fyra burkar, lite mandarin samt en smula spaghetti. För mamma A och pappa D verkar förkylningen dock ha nått sin topp under dessa dagar, vilket naturligtvis blir en prövning i sig eftersom vi båda nu går omkring med tunga huvuden, onda halsar och täppta näsor, medan solstrålen är pigg och söker sysselsättning.

Häromdagen satt vi sålunda och såg på en video med Mora Träsk och liten Alva stirrade fascinerat samtidigt som hon stundom klappade i händerna och sitt- hoppade upp och ner. Vi har även sett till att byta batterier på samtliga leksaker, samt strategiskt lagt ut böcker i varje rum, så att vi hinner med små återhämtningspauser under lillparvlans dagliga strapatser i lägenheten och är båda två väldigt tacksamma att även den andra föräldern är hemma.

Hoppas nu bara att vi är tillräckligt friska för att kunna gå på tisdagens tandinformation på BVC. Buskotten roar sig nämligen med att gnissla tänderna så smått i vaket tillstånd, och låter läskigt nog som det blåa lilla barnet i den japanska filmen Grudge, vilket kan vara bra att få tips och råd om bot på. Dags för mamma A att lägga skräckfilmerna på hyllan, tro?

bubbelbad, handklapp och färglära

De senaste dagarna har vi varit hemmavid alla tre, eftersom hela familjen nu drabbats av lillkottens förkylning. Liten snörvlar, nyser och hostar fortfarande en hel del, men verkar piggare för var dag som går även om aptiten ännu inte är särskilt stor.

Inga dörrar kan längre hållas stängda, eller öppna, någon längre stund och alla rum i lägenheten är numera grundligt undersökta. Häromdagen roade busknatten sig kungligt med att dra ut så mycket papper som möjligt från toalettpappersrullen. Hon börjar bli alltmer våghalsig, vår lilla parvla, och stödjer sig stundom enbart med en hand vid våra dagliga promenader - även om det allt fortfarande är en smula läskigt och det nog helst av allt ändå hålls i med två.

Annars diggas det musik för hela slanten. Det är främst hand- klapp som gäller, både i vaket som sovande tillstånd, men det trummas även glatt på toalett- locket och spelas gärna och ofta på pappa Ds gitarr. Och på sista tiden har liten även börjat nynna med så smått i mamma A:s visor.

Eftersom solen lyste så klart idag beslöt vi oss för att ta buskotten och bacillerna på en kort promenad till närbutiken. Liten fick även prova på att gunga lite på vägen dit. Och även om det var på tok för kallt för någon längre tur, så verkade lillknatten tycka att det var riktigt roligt så länge det varade även om det nog blev en smula kallt om fingrarna.

Utöver att Alvan helt klart överraskade mamma A med att klappa händerna häromdagen, när mamma A undrande frågade om hon kunde det, så pekas det fortfarande glatt i flertalet böcker. Kotten kan nu peka ut stjärnor, spöken, hundar och katter samt härma de tre sistnämnda och stundom även låta som en anka. Som tur var kom det ytterligare ett spännande bokpaket nerdimpandes i brevlådan häromdagen och vi har sålunda även fått förkovra oss i färglära samt lärt oss mer om djurens ungar.

Nu har kotten somnat för natten. Nattsömnen har inte varit den bästa på sistone, vilket nog till stor del beror på den förtretliga hostan. Men vi hoppas att dagens eftermiddagsbad, under vilket vi prövade på litet bamsebadskum samt några nyinköpta små roliga badleksaker, hjälpte till att göra susen. Om hon nu inte drömmer om alla skumma små fiskar förstås.

förkylt

Det blev inte mycket sova av inatt eftersom lilla fröken blondie, mycket riktigt, gått och blivit förkyld. En bieffekt av besöket på mamma As jobb i fredags, kan tänkas, då jobbesök och förkylning vanligtvis tycks följas åt. Nattsömnen fick sålunda ge vika för tröst och någon gång framemot femsnåret fick mamma A avlösa en trött pappa D. Det snörvlas, hostas och rosslas rätt rejält vilket gör det krångligt för kotten att sova. Pannan känns varm, men termometern ger inte utslag för feber. Vilket visserligen kan ha att göra med att liten vägrar sitta still när vi använder oss utav den nyinköpta panntermometern, som vi nog tyckte var en bra idé - åtminstone vid inköpstillfället.

Buskottens humör tycks dock inte vara särskilt drabbat, den ringa sömnen till trots, och det busades friskt med pappa D när kotten kittlande väckte honom imorse samtidigt som hon skrattade rossligt men glatt. Därefter har det lekts flitigt med de små pluppar som hjälper till att barnsäkra kontaktuttagen, gåtts med hjälp av gåstolen, kramats på flertalet mjukisdjur samt klappats i händerna och hoppats upp och ner i soffan.

vårpromenad

Det känns nästintill omöjligt att det redan är februari och på samma sätt helt overkligt att det fortfarande är "vinter" i och med de gröna gräsmattorna. Idag var hela familjen ute på en liten vårpromenad i det ljuva februarivädret. Liten Alva sprattlade glatt med benen under hela promenaden och följde fascinerat skuggorna med blicken.

Hon har varit kvittrande glad hela dagen den lilla buskotten, trots att det verkar vara förkylning på gång och det både hostas och nyses mest hela tiden.

Det sovs inte särskilt mycket på dagarna nuförtiden och likafullt är vår lilla kotte helt klarvaken framemot kvällen när det närmar sig sovdags, trots att det inte alls blir mycket stillasittande av under dygnets vakna timmar. Böcker är fortfarande väldigt fascinerande och det pekas och vovvas titt som tätt.

På det senaste BVC-besöket härom veckan så rekommenderades pappa D att ge liten mer av den kost som han och mamma A vanligtvis äter och än så länge har det knaprats glatt på både äpple, banan, apelsin, bröd och spaghetti. Allt med mycket god aptit. Dessutom håller vår lilla trollunge på att bli långhårig och får riktiga lockar bak i nacken när hon kladdat ordentligt med maten.