att leva i nuet

September fortsätter att hålla oss sysselsatta med diverse aktiviteter. En hel vecka har återigen susat förbi och fastän tiden håller takten i en konstant fart känns det stundom som att den likafullt går i högre hastighet. I och med höstens antågande har mamman lagt till D-vitamin till de övriga kosttillskotten järn, magnesium, algolja och B12. Därtill blandar jag nyponpulver och chiafrön i frukostyoghurten. Benen känns fortfarande stumma, men krampar inte längre nattetid. 

Det är lördagsmorgon. Klockan är åtta och pappan kör Majken till Hedemora där hon ska hänga på det övriga laget till dagens fotbollskupp i Torsång. Majken vaknade kvart över sex och väckte därefter sin mamma eftersom hon ville ha hjälp att laga pastasallad. Hon är väldigt målmedveten och har ingenting emot tidiga morgnar. Övriga morgnar under veckan har hon försett sina syskon med havregrynsgröt. 

Nikola vaknade en knapp timme senare, klockan sju. Precis som han brukar på vardagarna. Han har sålunda redan fått sin oboy och sitt rostbröd och sitter nu uppkrupen i tevesoffan där han kikar på Netflix och My Little Pony tillsammans med storasyster Alva.  Han vill ha en riktig mysdag idag och släckte kökslamporna vid frukosten, vilket resulterade i att vi tände ljus. Mamman tar det lugnt. Bloggar, betalar räkningar och dricker kaffe. Pappan lyssnar på P1. Är fascinerad över att vi alla är vakna och till och med har druckit kaffe, trots att det inte ens är tid för melodikryss.   

Veckan har fyllts av möten av många olika slag. Utöver att skolterminen nyss har börjat är det även budgettider på jobbet. Denna vecka var det min vecka att hålla i de dagliga pulsmöten som vi haft i snart ett års tid och vars styrning vi varierar veckovis mellan fyra personer. På kvällarna har vi fortsatt att förhöra Alva på de 25 landskapen och det har funnits på tok för lite tid för att kolla på Buffy. Närhelst jag har möjlighet fortsätter jag att läsa. Läser några böcker parallellt och växlar beroende på lust och humör. Med veckans post kom två kuddfodral med stora blå blommor. I övrigt har det varit lugnt på köpfronten. Känner mig nöjd med att läsa och spar pengar till slalomskidor och frisörbesök. 

På måndagen började vi med vår nya sysslofördelning och när mamman kom hem var diskmaskinen urplockad, maten stod på bordet och någon hade dammsugit köksgolvet. Mamman hade sparat sin lunchlåda på jobbet och istället hämtat mat i restaurangen, där det serverades koreansk bibimbap. En liten glädjehöjare mitt i arbetet med avskrivningar. Pappan hade lagat linsgryta med ris och mätt och belåten började mamman förbereda sig inför tisdagen medan barnen spelade tevespel på övervåningen och pappan gjorde detsamma på nedervåningen. I och med att Nikola ändrat sitt schema hade han varit på förskolan. De hade gått till lilla skogen och han verkade mycket nöjd.  

På tisdagen gick mamman upp tidigare än vanligt för att åka till Borlänge, där hon skulle gå på intervju. Vi hade provkört dit under lördagen för att kolla läget och allt som gick att kontrollera var dubbelkollat. Då det var första gången som mamman körde själv till Borlänge var både ditresan och själva intervjutillfället nya situationer. Det gick bra att köra, både dit och tillbaks. Det gick mindre bra på intervjun. Mest för att jag inte fick tag i orden när jag skulle förklara tidigare arbetssituationer och att jag kände att jag gav ett oseriöst och svamligt intryck. Hade förberett en liten fusklapp på vad som anses vara mina extra starka sidor, men glömde den på jobbet. Är dock väldigt stolt och glad över att jag dels kom så långt att jag blev kallad till intervju och dels tog mig dit och igenom den. Mina arbetskamrater är rara och uppmuntrande och menar på att det gick bra, men de känner mig på ett annat sätt, vet hur jag arbetar och har nog aldrig sett mig i den osäkra situationen.   

På tisdagskvällen åkte pappan, Nikola och Majken in till Hedemora, där Majken skulle spela fotboll. Alva skulle bli upphämtad av sina kamrater, inför kvällens teaterlektion kort innan övriga familjemedlemmar kom tillbaks.  Och mamman samåkte med en annan förälder till skolans stormöte, där samtliga klasslärare och föräldrar samlats och där vi från föräldraföreningens styrelse skulle presentera oss ytterligare. Hade förberett mig mellan jobb och möte, genom att skriva ner några anteckningar på vad som skulle sägas. De kom väl till pass. Kände mig hoppfull när jag åkte hem från mötet och hyste stor framtidstro att skolan stärker elever och uppmanar dem till att tänka själva utifrån respektfulla möten och eget ansvar. När mamman kom hem, två timmar senare var hon rätt nöjd med dagen. Alva kom hem strax därefter och vi sade godnatt. 

Dagen därpå, på onsdagen, hade Nikola tid hos logoped. Där fick han nya bokstäver att öva på, med L, Vi lägger till den till K och T. Eftersom tiden sammanföll med lämning så passade mamman på att köra barnen till skolan. Hade helt missat att kolla kalendern i telefonen och kom sålunda för sent till vårt avdelningsmöte som började redan klockan åtta, men som tursamt gick att flytta till nästa dag. Gjorde klart det sista av de simulerade avskrivningarna. Fick ett samtal av Alvas lärare och har bokat in ett möte med henne nästa vecka. Anledningen till samtalet var att Alva inte velat ta av sig sin mössa på lektionen. Kepsar är tillåtna, men inte mössor - av den anledning att hjärnan kokar med mössa på. Så Alva hade ansett sig komma runt problemet genom att ta på sig en tunn mössa (inte för att hon tror på att hjärnan kommer att koka, men för att anpassa sig utifrån kraven), men helt missat konceptet att mössor inte var tillåtna. Därtill gäller samma situation som tidigare terminer, vilket känns aningen tröttsamt. På kvällen hade systrarna ridning i Avesta. Mamman kom hem just när de gjorde sig klara för att åka. Maten stod på bordet och medan mamman plockade undan gjorde sig pappan i ordning för kvällens repning med bandet. När mamman nattat Nikola läste hon och systrarna ur Harry Potter-boken. 

På torsdagen hade mamman tid hos beteendeterapeuten. Fortsatte att prata om acceptans samt om att välja sina strider och att främja den diplomatiska sidan för att inte alltid uppfattas som obekväm eller komplicerad. Ska glädja mig om att vi har fått upp en debatt om stress och dess risker samt att jag inte längre behöver medverka på alla möten. Landa på det trappsteg, där jag nu står. Och inte rusa förhastat redo för strid, som jag är van vid. Samt att inte vara så hård mot mig själv (och andra). Övar på att sitta med på möten där jag bara närvarar, utan att agera/reagera/döma. Det är intressant. Alva hade gitarrlektion på skolan och Majken hade pianolektion. På kvällen hade Majken fotbollsträning. Den sista för säsongen. Under vilken fotbollslaget skulle utmana mammorna. Så mamman svidade snabbt om till träningskläder och åt lite mannagrynsgröt innan det var dags att lira lite boll. Mamman inledde matchen med att sträcka ena vaden, men fortsatte ändå att spela. Vi spelade i 3 x 10 minuter och matchen slutade oavgjort 1-1. Efter matchen festade vi till det lite med pizza och barnen fick äta de klubbor som de fått av pizzeriapersonalen, under bilresan uppför berget. Sedan fortsatte vi att läsa ur Harry Potter. 

På fredagen hade Majken skogsutflykt och fick ta med sig en bit av mammans pizza som matsäck. Fiolläraren var sjuk, men det hade pappan sett först när han kom hem efter lämning. Det hade dock ordnat sig ändå för systrarna, även om de hade fått vänta lite. Mamman åkte till jobbet innan övriga familjen vaknat, för att ha möjlighet att fika med sina kollegor. Därtill innebär det att jag kommer hem tidigare. Väl hemma kände jag hur trött jag var och lade mig för att vila medan pappan och systrarna fixade middag. Det blev schnitzel med pommes frittes. Efter middagen såg mamman och systrarna på Buffy, som kommer att tas bort från Netflix i mitten av oktober. Vi är nu i slutet av säsong fem. Somnade i samband med en sen nattning av Nikola och valde att gå och lägga mig direkt, vilket var tur i och med den tidiga lördagsmorgonen. Nikola och jag läste en pixibok med berättelsen om Rödluvan. Fastän det var första gången som vi läste just den här boken så visade det sig att Nikola kunde sagan så pass bra att han valde att rätta mig i vissa meningar. 

street dance

Så var det söndagskväll igen. Helgen känns kort. Hela familjen har varit tillsammans. Vi fortsätter med att landa med vardagsrutinerna och förbereder så smått för den annalkande vintern. Nikola väcker mig rart klockan sju varje morgon med ett önskemål om frukost. Han bubblar fortfarande av glädje på lördagarna när han kommer på att det är oboy-dag. Eftersom Majken oftast är vaken och vet hur mycket jag uppskattar att ligga kvar i sängen på helgmorgnarna brukar hon omtänksamt nog förse sin lillebror med frukost. Så även denna helg. 

När pappan vaknat, några timmar senare, har övriga familjen oftast lämnat frukostbordet. Ibland gör vi honom sällskap och äter en andra frukost. Denna morgon förberedde vi oss dock för en resa till Borlänge, då mamman behövde utöka sitt lokalsinne och Alva behövde nya tennisskor. Därtill skulle vi köpa klockor till hela familjen så att systrarna kan få ta ett större eget ansvar.

Nikola hade, dagen till ära, valt en av Alvas gamla rocktröjor med gruppen Kiss, som sedan förra helgens garagegenomgång, passerat tvättmaskinen och därefter hamnat i hans byrålåda. Han kom ut i köket för att fråga ifall det var gruppen som sjunger "We´re not gonna take it" och vi förklarade att det var en annan grupp och lovade honom att spela låtar med Kiss i bilen. Roligt nog åt vi, litet senare, även på ett ställe som serverade veganska tacos med en Kiss-låt som referens på reklamskylten - I wanna rock and roll all night - and tacos everyday. Det fick bli dagens soundtrack.

När mamman kört till Borlänge, efter att ha svängt förbi second hand-affären i Hedemora för att lämna två canvastavlor och fyra påsar med kläder, leksaker och gardiner, parkerade vi vid Kupolen. Där delade vi upp oss i två grupper - varpå pappan och Nikola gick till en affär och mamman och systrarna gick till några andra. Pappan köpte en tröja och en skjorta till sig själv och en svart bomberjacka till Nikola. Mamman köpte en ny lampskärm till vardagsrummet, en låda och en mapp med en räv på till Nikolas kort, jeansleggins, tennisskor, träningsbyxor, träningströja, strumpor och en varm höstjacka till Alva, en grön huvtröja med en fjäril och ett M på till Majken samt en varm höstjacka, en regnkappa och en kofta till sig själv. Därtill köpte vi klockor åt fyra familjemedlemmar medan Nikola fick en liten bil. 

Mamman hade även köpt ytterligare en grön växt och en kruka som fått en plats i Nikolas fönster. Det känns, som alltid, litet motsägelsefullt att komma hem med prylar när vi just åkt iväg med ett gäng andra. När det gäller kläder är det dock bara att konstatera att Alva behöver längden 158. Varpå samtliga byxor med längd 146 fått flytta över till Majkens byrålåda under sommaren.  När alla var nöjda med sin Kupolen-visit och vi även fått med oss ett nytt Star Wars kinect-spel hem, eftersom det gamla är spårlöst försvunnet, åkte vi vidare för att mathandla. Utöver mat damp även två nya kökshanddukar ner i vagnen, samt en ny Pax-bok som Alva genast kastade sig över. 

Vi kom hem, vid sextiden, och efter att alla prylar och mat packats upp samlades vi vid teven, där vi såg den första filmen med Polisskolan och åt syrliga rödlökschips, Mamman somnade kort efter filmens slut, när hon nattade Nikola. 

På söndagen hade systrarna var sin inplanerad danslektion. Det var mamman som hade anmält dem och sålunda även tog på sig ansvaret att köra dem dit. Majkens danslektion, Dans Mix för åldrarna 6-9, började först. Under tiden som hon dansade passade mamman och Alva på att lämna tillbaks några av de lånade biblioteksböckerna samt att gå en runda kring Hedemora. Eftersom mamman glömt att ta med sig mellanmål köpte vi även några bananer och en smoothie. Majkens lektion varade i en timme.

Därefter var det Alvas tur. Eftersom Majken såg att det var en av hennes fotbollskamrater som var i Street Dance-gruppen för åldrarna 10-12 år, passade hon på att fråga dansläraren ifall hon också fick prova på. Vilket hon fick. Lektionen varade i en och en halv timme och trots att koreografin stundom var svår så hängde de båda med. Därtill märktes det att de hade roligt. Då Majken tyckte att det var lite roligare i den andra gruppen kommer systrarna framgent att gå i samma grupp.

Efter två och en halv timmes rörelse begav vi oss åter hemåt. Vi hämtade ut lite paket på vägen och medan Alva, Majken och Nikola lekte ute på gården lagade pappan mat efter Nikolas önskemål, spaghetti och sojafärssås. Under tiden som systrarna dansade hade de städat i garaget. Nikola hade sågat och pappan hade lagat den röda pall, som mamman fått av sina morföräldrar när hon fyllde ett år, och vars ena ben varit trasigt.

Efter maten duschade båda systrarna. Majken klurade ut de första tonerna av Idas sommarvisa med hjälp av att titta på noterna i pianoboken medan hon väntade på att mamman skulle plocka undan i köket. Därefter luskammade mamman alla tre barnen, på uppdrag av skola och förskola. Innan vi slutligen samlades vid köksbordet där vi målade var sitt veckoschema att hänga på kylskåpet, föranlett av att Nikola byter förskoledag från och med imorgon och sålunda kommer att vara på förskolan måndag, tisdag och onsdag. Sedan förhörde vi Alva på Sveriges landskap och hjälpte henne med ytterligare några minnesramsor. Till kvällen läste vi ett kapitel ur Harry Potter och sedan var det dags för alla barnen att gå till sängs. Det har varit en fin helg. 

höstaktiviteter

Så har ännu en vardagsvecka gått och vi befinner oss plötsligt i mitten av september. Vädret är omväxlande regnigt och morgnarna känns allt kyligare. Mamman har fortsatt att ta bilen till jobbet och åker oftast strax innan pappan och barnen ska bege sig till skolan. Än så länge har jag inte behövt skrapa några rutor. Alva och Majken har båda varit flitiga att öva på sina instrument varje dag den här veckan, efter tillsägelser. Det har därtill varit en väldigt massa chattande och surfande för båda systrarna, då även Majken nu kunnat lägga till sina kamrater på messenger. 

I måndags var Majken hos tandläkaren. Det hade gått bra. En viss nervositet hade dock infunnit sig, då hon kom på sig själv att hon troligtvis inte hade borstat tänderna fullt lika bra som hon borde. Vilket är en igenkännande känsla. Men efteråt var hon ändock nöjd och fascinerades över hur annorlunda tänderna kändes. Pappan och Nikola hade trevligt nog fått besök av Göteborgskamraten som vi häromveckan mötte på Ica och dennes dotter Juni. Till kvällen blev det skogspanna med svamp, färs, lingon och brunsås. Medan Majken och pappan lagade maten bytte mamman köksgardiner och dukade höstligt. Efter maten gick systrarna ut för att leka. Mamman plockade undan och rengjorde köket medan pappan och Nikola badade. Därefter gick jag ut på en kvällsrunda innan det var dags att natta Nikola. Då han somnade snabbt kunde jag även läsa lite ur Harry Potter för systrarna innan det även var dags för dem att gå till sängs. Sedan såg vi föräldrar på Fear The Walking Dead.

På tisdagen hade Majken, som vanligt, fotbollsträning. Alva spelade tevespel med Nikola och mamman, som hade bestämt sig för att vila, gick istället omkring och plockade och städade. Har under veckan kört en tvättmaskin och en diskmaskin varje morgon och konstaterat att det underlättar min vardag. Alva blev, även denna tisdag, hämtad av sina klasskamrater, Zak och Frank, för veckans teaterlektion. Det märks att de har roligt tillsammans. Pappan och Majken kom hem kort därefter, och jag såg några avsnitt av Daredevil mitt bland systrarnas sagovärld medan Majken pratade i telefon med en av sina klasskamrater.  

På onsdagen var det dags för ridning. Då farföräldrarna skulle titta på Speedway körde pappan systrarna till Avesta. Därefter åkte han för att träffa bandet för att bestämma reptider för hösten. Innan de åkte hjälptes mamman och pappan åt att laga kantarellsmörgåsar, efter mammans önskemål. Trots sin månadströttaste dag gick mamman mest och bubblade av glädje, då hon under dagen fått ett trevligt telefonsamtal. Därtill hade hennes trevliga kollega köpt henne en till kudde, på beställning. Medan övriga familjen var på sina aktiviteter hade jag nöjet att få vara tillsammans med familjens charmplutt, som var nöjd och glad efter dagens förskoleutflykt. 

Torsdagen fylldes även den med kvällsaktiviteter. Majken var på fotbollsträning och mamman, som dessutom var sen hem från jobbet då hon simulerar avskrivningar inför nästa års budget, hade möte med skolans rektor och ordförande i skolans styrelse tillsammans med en kamrat i föräldraföreningen. Hade tur och kunde äta en tortillarulle med oompfröra innan jag fick bege mig till mötet, som denna gång varade i ca två timmar. Väl hemma hade systrarna duschat och gått för att sova och pappan höll på att natta Nikola. Mamman hade under dagen fått ett samtal från Majkens pianolärare som ville ringa och presentera sig. Under dagen hade Majken haft sin pianolektion och Alva hade spelat elgitarr. 

Och i skrivande stund är det fortfarande fredagskväll. Åtminstone i några minuter till. Kom hem till en familj som hjälptes åt att städa och ett mindre gräl, eftersom inte alla städar lika. Fick många goa kramar av Nikola som varje dag säger att han saknat mig och alltsomoftast alltid vaknar med ett leende på läpparna och många glada sånger i repertoaren. Idag var det min dag att få natta. Och därefter såg jag på ett avsnitt av Buffy med systrarna. Tidigare under dagen har Alva och Majken spelat fiol. Pappan och Nikola gick ett varv kring dammen och pappan hade plurrat. Det tyckte Nikola var lite roligt. Det har varit en fin vecka. Nu ser vi fram emot en helg.