mellandagar

Det har verkligen varit härligt med en lång julledighet. Nu satsar vi helt och hållet för att återskapa den trygghet som tycks ha gått förlorad genom att hela tiden vara närvarande för barnen, ta oss mer tid och leka och se till att alltid hålla våra löften gällande "vi gör det sedan".

Flickorna verkar lugnare för var dag som går och vi kom snabbt in i ett lugnare tempo utan tidspassning och måsten. Eftersom det varit en rejäl och kall vinter i år kom vi inte ut ur huset särskilt många gånger och ovanstående bilder är ärligt talat tagna innan julafton.

Istället provade vi på att leka med julens alla klappar, spela gitarr, leka med lera, spela spel och bara vara. Majken sov oroligt i några dagar efter nappöverlämnandet, men vi kramades mycket och väl vi kommit på att hon kunde krama sin lilla leksakshäst i den hand där hon vanligtvis brukade hålla sin extranapp (napp och till napp) så fungerade sovandet bara fint, även om det naturligtvis blev en saknad så som det blir i en sorgeprocess. Majken har ju trots allt haft nappen sedan hon föddes.

Godisnapparna i nappburken fungerade fint som morgonsurrogat och redan efter tredje morgonen vaknade Majken istället för det vanliga "napp och till napp"-öskemålet istället med önskan om en "godisnapp!". När väl godisburken var slut efter att ha fått en napp varje morgon så verkade den största saknaden ha gått över.