Den gångna veckan har varit någon form av efterdyningsvecka. Efter kalas, efter melodifestival, mellan bokslut. Mamman gick in i sin tröttaste period. Arbetsveckan har fyllts med en massa möten och måsten. Då februari är en räkningsrik månad blir det inga större aktiviteter fram till dess att mamman fått sin lön, vilket känns helt ok. Det är skönt att bara vara och hålla vardagen fungerande. Särskilt som vi vet att pappan kommer att arbeta i gruvan även denna sommar.
I söndags firades Majken ytterligare av sina släktingar. Jag har valt att lägga in dessa foton i förra veckans födelsedagsblogg för att hon på ett enkelt sätt ska kunna gå tillbaks och titta på födelsedag när hon vill. Ovan ser ni promenadbilder från mamman och Alvas lördagspromenad. Nedan ser ni bilder från söndagens Hedemoratur.
Alva har varit väldigt tålmodig och hjälpsam inför sin systers födelsedagskalas och födelsedagsfirande. Därför tyckte mamman att det kunde vara roligt att vi gjorde någonting tillsammans. Så vi åkte till Hedemora för att Pokemona och fightade tålmodigt in oss på flertalet gym - och blev utknuffade väldigt fort. Sedan snurrade vi på massa Pokestops så att Alva skulle få fler revives. Mamman hade turen att få fyra stycken tiokilometers ägg.
I måndags åkte vi in till Hedemora igen för att köpa vantar till Alva. Denna gång var hela familjen med. Vi hittade ett par fina vantar på sportaffären, vilket var den andra affären vi besökte. Mellan dessa affärer behövde Nikola besöka en toalett, vilket innebar att vi gjorde ett snabbt besök på konditoriet. Det visade sig vara ett misstag eftersom mamman i ett försök att verka vara en bättre kund svarade en söt- och kaksugen Nikola att "vi kanske kan gå tillbaka och välja sedan när vi träffat pappan, Alva och Majken". Vilket bidrog till att Nikola inte alls ville gå och titta i bokaffären efter att vi handlat vantar. Vilket bidrog till att han hela tiden gick och sa att han var hungrig. Vilket bidrog till att han, i förvirringen mellan orden cafe/konditori och pizzeria, sa att han var hungrig och ville gå till en pizzeria. Vilket bidrog till att han gallskrek att han inte ville ha pizza när pappan föreslog att vi skulle äta pizza istället för att laga mat. Vilket innebar att mamman ville åka hem direkt eftersom jag inte klarade av allt skrikande. Vilket innebar att Nikola var ledsen hela vägen hem eftersom han inte fick någon kaka. Under bilresan hem nystades dock anledningen till det hela upp (mamman) och vi lyckades även bli sams igen och komma överens om att det blev ett väldigt missförstånd. I allt stök kom vi ändå hem med ett par vantar och tre nya böcker. En bok om Hugin och Munin (den andra hade vi sedan länge) och en bok om Alice i Underlandet. Samt en bok till pappan (eftersom det var köp 3 betala för 2), Vi hann även snurra på ett Pokestop vilket innebar att det inte blev någon ytterligare promenad. Mamman somnade direkt efter maten.
På tisdagen var systrarna i Romme hela dagen, mellan åtta och fem, för att åka slalom med klassen. Alva hade då, olyckligtvis, råkat tappa en av sina nya vantar kort innan hon skulle åka hem, vilket hon upptäckte i bussen. Hon hade även varit snäll och delat ut sina extravantar till en av Majkens klasskamrater då dennes var väldigt blöta. Därtill var hon så olycklig över att hon tappat sin vante att det höll på att skugga över en i övrigt väldigt fin dag. Så mamman tog med henne på en liten Pokerunda i bilen, dvs vi körde till de båda Pokestopen och stannade även på ett ställe där det brukar finnas gott om Pokemon och där det är lätt att parkera. Sedan åt vi och allt kändes bättre igen.
På onsdagen hade Alva haft gympa och blivit osams med några av sina bästa kamrater. Vilket bidrog till att hon var lite ur gängorna igen. Efter ett sojakvargmellanmål verkade dock allt kännas lite bättre. Och kort därefter åkte hon iväg med farfar på kvällens ridlektion. Under tiden tog Majken och mamman en liten kvällsrunda. Majken hade lite träningsvärk, men skuttade på i god fart bredvid. Mamman städade köket och röjde medan pappan lagade mat. Fram emot kvällen åt vi god paella.
På torsdagen hade systrarna fiollektion vilket bidrog till att vi möttes i dörren. Mamman och Nikola valde att ta det lugnt på var sitt håll ett tag innan mamman påbörjade middagen. Denna gång blev det risgrynsgröt efter önskemål av Nikola (som även ätit en rejäl lunch på förskolan). Vi håller tummarna att detta innebär att hans matvanor håller på att vända så att han blir stadigare i humöret. Han åt två rejäla portioner med gröt och kvällen var riktigt behaglig. Utöver fiolspelning hade pappan och systrarna även storhandlat samt tankat och tvättat bilen. De hade även hämtat ut Majkens försenade födelsedagspaket, som innehöll ett schackpjäs a la Harry Potter. Eftersom systrarna redan snurrat på Pokestop i Hedemora blev det ingen promenad den här kvällen heller. Istället förhörde vi Alva på treans och fyrans gångertabell, skrev skrivstilsautografer och pratade. Alva och kompisarna hade blivit vänner igen och om jag förstod det korrekt hade dagens gympalektion gått bättre.
På fredagar slutar systrarna tidigt och Nikola är helt ledig. Pappan och Nikola hade gjort i ordning ett litet veckoschema som gör så att Nikola kan följa vardagarnas planer. När mamman kom hem hade barnen plockat undan alla fioler, gitarrer och gymnastikpåsar från hallen. Mamman tog med sig Alva och Nikola ut på en liten promenad. Nikola gillar att springa före, vilket innebär att vi väljer att gå på gångvägar när han är med. Det går superbra att gå till Gruvkapellet. Där brukar Alva och Nikola leka kurragömma tillsammans. Sedan brukar det vara lite tyngre på hemvägen. Men det gick bra det med. Dock ville Nikola gå upp på en sten så att mamman skulle ta kort på honom. Vilket gick fint. På vägen ner däremot så ramlade han och slog sig på rumpan. Vilket medförde en känslodipp. Innan vi lyckades omvända chocken till något roligt istället, efter att vi försäkrat oss om att han inte hade ont.
När vi kom hem lagade pappan god jamaicansk mat -pulled vego på kokos och svartpepparrortillas med jamaicanska jerk spices avocado, sallad, creme fraiche och mangosås, medan barnen och mamman dukade fint på övervåningen. Det kändes riktigt mysigt innan Nikola fick ett utbrott över att han inte fick mer bröd eller fläderdricka innan han ätit mer pulledvego. Pappan var tålmodig och tog den diskussionen. Eftersom Nikola bara gallskriker tills dess att han får som han vill så behöver han lugna ner sig innan vi kan prat med honom. Han är envis som sjutton. Men vi inser att vi måste möta varje dispyt. Vi hann ha det lite mysigt både före och efter till tonerna av Hellsongs salonganpassade hårdrockslåtar och intressanta samtal med barnen.
Vi avslutade kvällen med att titta på AntMan - för en andra gång, då Majken sov över hos en kompis när vi såg den för ca ett år sedan. Mamman somnade kort efter Nikola (som somnade med klubban i munnen).
Alva har varit väldigt tålmodig och hjälpsam inför sin systers födelsedagskalas och födelsedagsfirande. Därför tyckte mamman att det kunde vara roligt att vi gjorde någonting tillsammans. Så vi åkte till Hedemora för att Pokemona och fightade tålmodigt in oss på flertalet gym - och blev utknuffade väldigt fort. Sedan snurrade vi på massa Pokestops så att Alva skulle få fler revives. Mamman hade turen att få fyra stycken tiokilometers ägg.
I måndags åkte vi in till Hedemora igen för att köpa vantar till Alva. Denna gång var hela familjen med. Vi hittade ett par fina vantar på sportaffären, vilket var den andra affären vi besökte. Mellan dessa affärer behövde Nikola besöka en toalett, vilket innebar att vi gjorde ett snabbt besök på konditoriet. Det visade sig vara ett misstag eftersom mamman i ett försök att verka vara en bättre kund svarade en söt- och kaksugen Nikola att "vi kanske kan gå tillbaka och välja sedan när vi träffat pappan, Alva och Majken". Vilket bidrog till att Nikola inte alls ville gå och titta i bokaffären efter att vi handlat vantar. Vilket bidrog till att han hela tiden gick och sa att han var hungrig. Vilket bidrog till att han, i förvirringen mellan orden cafe/konditori och pizzeria, sa att han var hungrig och ville gå till en pizzeria. Vilket bidrog till att han gallskrek att han inte ville ha pizza när pappan föreslog att vi skulle äta pizza istället för att laga mat. Vilket innebar att mamman ville åka hem direkt eftersom jag inte klarade av allt skrikande. Vilket innebar att Nikola var ledsen hela vägen hem eftersom han inte fick någon kaka. Under bilresan hem nystades dock anledningen till det hela upp (mamman) och vi lyckades även bli sams igen och komma överens om att det blev ett väldigt missförstånd. I allt stök kom vi ändå hem med ett par vantar och tre nya böcker. En bok om Hugin och Munin (den andra hade vi sedan länge) och en bok om Alice i Underlandet. Samt en bok till pappan (eftersom det var köp 3 betala för 2), Vi hann även snurra på ett Pokestop vilket innebar att det inte blev någon ytterligare promenad. Mamman somnade direkt efter maten.
På onsdagen hade Alva haft gympa och blivit osams med några av sina bästa kamrater. Vilket bidrog till att hon var lite ur gängorna igen. Efter ett sojakvargmellanmål verkade dock allt kännas lite bättre. Och kort därefter åkte hon iväg med farfar på kvällens ridlektion. Under tiden tog Majken och mamman en liten kvällsrunda. Majken hade lite träningsvärk, men skuttade på i god fart bredvid. Mamman städade köket och röjde medan pappan lagade mat. Fram emot kvällen åt vi god paella.
På torsdagen hade systrarna fiollektion vilket bidrog till att vi möttes i dörren. Mamman och Nikola valde att ta det lugnt på var sitt håll ett tag innan mamman påbörjade middagen. Denna gång blev det risgrynsgröt efter önskemål av Nikola (som även ätit en rejäl lunch på förskolan). Vi håller tummarna att detta innebär att hans matvanor håller på att vända så att han blir stadigare i humöret. Han åt två rejäla portioner med gröt och kvällen var riktigt behaglig. Utöver fiolspelning hade pappan och systrarna även storhandlat samt tankat och tvättat bilen. De hade även hämtat ut Majkens försenade födelsedagspaket, som innehöll ett schackpjäs a la Harry Potter. Eftersom systrarna redan snurrat på Pokestop i Hedemora blev det ingen promenad den här kvällen heller. Istället förhörde vi Alva på treans och fyrans gångertabell, skrev skrivstilsautografer och pratade. Alva och kompisarna hade blivit vänner igen och om jag förstod det korrekt hade dagens gympalektion gått bättre.
På fredagar slutar systrarna tidigt och Nikola är helt ledig. Pappan och Nikola hade gjort i ordning ett litet veckoschema som gör så att Nikola kan följa vardagarnas planer. När mamman kom hem hade barnen plockat undan alla fioler, gitarrer och gymnastikpåsar från hallen. Mamman tog med sig Alva och Nikola ut på en liten promenad. Nikola gillar att springa före, vilket innebär att vi väljer att gå på gångvägar när han är med. Det går superbra att gå till Gruvkapellet. Där brukar Alva och Nikola leka kurragömma tillsammans. Sedan brukar det vara lite tyngre på hemvägen. Men det gick bra det med. Dock ville Nikola gå upp på en sten så att mamman skulle ta kort på honom. Vilket gick fint. På vägen ner däremot så ramlade han och slog sig på rumpan. Vilket medförde en känslodipp. Innan vi lyckades omvända chocken till något roligt istället, efter att vi försäkrat oss om att han inte hade ont.
När vi kom hem lagade pappan god jamaicansk mat -pulled vego på kokos och svartpepparrortillas med jamaicanska jerk spices avocado, sallad, creme fraiche och mangosås, medan barnen och mamman dukade fint på övervåningen. Det kändes riktigt mysigt innan Nikola fick ett utbrott över att han inte fick mer bröd eller fläderdricka innan han ätit mer pulledvego. Pappan var tålmodig och tog den diskussionen. Eftersom Nikola bara gallskriker tills dess att han får som han vill så behöver han lugna ner sig innan vi kan prat med honom. Han är envis som sjutton. Men vi inser att vi måste möta varje dispyt. Vi hann ha det lite mysigt både före och efter till tonerna av Hellsongs salonganpassade hårdrockslåtar och intressanta samtal med barnen.
Vi avslutade kvällen med att titta på AntMan - för en andra gång, då Majken sov över hos en kompis när vi såg den för ca ett år sedan. Mamman somnade kort efter Nikola (som somnade med klubban i munnen).































2 kommentarer:
Hon ser ju verkligen ut att ha blivit rejält uppvaktad den söta fina 9-åringen på sin dag
Haha ja han verkar ju onekligen ha en rejäl vilja den minsta i familjen då är det ju bra att Pappa är lugn och tålmodig
Kul att Daniel har fått jobb om än jag hade önskat er en gemensam semester,men det kanske går att fixa till något mellanting
Så fint att ni går era promenader så energidepåer både fylls på och töms
Så underbart fint dukat och god mat ni har gjort.
Bamsekram mormor❤
Ja, missförstånd och olika viljor kan ju vara prövande även de bästa av dagar. Ni verkar ju iallafall hantera det väl och med tålamod. Ser trevligt up med middag på övervåningen.
Kram
A
Skicka en kommentar