västeråsfestivalen

Så har vi återigen varit i Västerås på festival. Detta år var festivalen i samband med Västerås pride. Barnen hade med sig sina fickpengar och var mycket förväntansfulla. Vi började med att leta reda på veggokökets foodtruck som detta år serverade vegansk kebab- eller tempehrulle. Det var gott, men en smula svårätet. 

Efter att ha gått ett första varv kring marknadsstånden fortsatte vi till den park där det tidgare år var babyrave. Där var det även ett veganskt marknadsstånd som serverade glass samt en falafelvagn, som vi skulle återkomma till just innan hemresan. Vi återvände även till veggokökets vagn för att äta biskwier. En påse brända mandlar och fyra påsar chips åkte också med i marknadspåsarna.  

En hel dans blev det också för Nikolas och Alvas del. Samt en hel del kull och backrullningar. Direkt det går att gömma sig eller klättra i något så är de båda alltid redo. Majken smådansar mest hela tiden eller småsjunger för sig själv. Efter en hel dags promenerande känner hon av en rejäl träningsvärk i benen.

Utöver att hänga i parker och promenera bland marknadsstånden fick vi också tillfällen att spela Pokemon och handla presenter inför de kommande barnkalas som vi är inbjudna till inom de närmsta dagarna. Bland marknadsstånden föll Majken för en rosa keps som hon kunde trycka sitt eget namn på. Samt en fidgetspinner i form av den gyllene kvicken. Alva köpte också en fidget spinner. Medan Nikola valde ett paket med pistoler. 

Sex-sju timmar senare lämnade vi Västerås, mätta och glada. Vid det laget höll flertalet av barnfamiljerna på att packa ihop och gå hem, för att lämna plats åt en lite högljuddare skara av festivalfirare. 

Nikola var väldigt fascinerad av den ankfamilj som vi såg i en av parkens dammar. Alva visade omtanke för såväl ankor som miljö när hon plockade bort en bit plast från dammen och tog med denna till närmsta papperskorg. Mamman blev rörd när hon hörde en förbipasserande dam berömma Alvas insats inför sitt barnbarn. 

Denna helg påbörjades ett nytt Pokemonevent, vilket innebär att spelarna tillsammans ska klara av ett stort antal fältuppdrag. Mamman lyckades klara sju stycken. Snurrade dessutom på så många Pokestop att jag klarade av att skicka presenter till alla 49 vännerna. Samt hade turen att fånga en Solrock. Några shiny Roselias såg vi dock inte av. 

Vi passade också på att stanna vid en av de öppna scenerna, där ett band spelade dödsmetall. Samt i svenska kyrkans festivaltält där Nikola blev omfamnad av ett två år yngre barn. Han blev blixtstilla i och med att kramen kom spontant och han inte var beredd, men sedan fann han sig snabbt när han i samband med att han avslutade kramen sade "tack så mycket". 

Förhoppningsvis blir de presenter som vi köpt med till kalaset ok. Det blev var sin frisbee och var sin gummiboll med ordentlig studs till Alve och Vide samt ett block och ett spel samt ett block till Alvas klasskamrat, Tyra, som imorgon har ett övernattningskalas för två kamrater, varav Alva är en. I jakten på present hade mamman också turen att hitta den hattbox som hon velat köpa på rea, för mindre än halva priset. Den är designad av Abigail Borg, som även har gjort den lampskärm som vi har i vardagsrummet.