stora stortjejen

Alva har också börjat bli riktigt stor nu. Fastän hon förstås fortfarande är liten med sina fyra och ett halvt år. Hon klär på sig sina kläder och skor, målar innanför linjerna på målarblocket, trär fina pärlhalsband, bygger annorlunda med sina duploklossar och ritar gubbar, pokemons och dinosaurier. Dessutom leker hon på ett annat sätt- såväl själv, som med sina kompisar och sin lillasyster. Alltsomoftast vill hon leka med närmsta grannflickan och det märks att det sociala inom kort kommer att ta allt större plats.

Hon lyssnar gärna på sagor och sitter stundom och bläddrar i sina sagoböcker för att titta på bilderna. De pokemontidningar som hon har fått istället för lördagsgodis är nästintill sönderbläddrade och hon nöter gång på gång in de olika namnen. På helgen smyger hon och lillasyster upp och ser på Nikolodeon på morgnarna. Alva kan kanalen och favoritprogrammen är Dora, Svampbob fyrkant och Danne Fantom. Flickorna är fortfarande fullständigt galna i film och teve, men vi begränsar sedan någon en månad tevetittandet till helger. I filmväg är det fortfarande Scooby Doo som är favoriten. Alva pratar även mycket om Landet för längesedan, en film om dinosaurier som hon fått se på dagis.

Alva närmar sig klädstorlek 122. De nya vinterkläderna är mörkblå och det nya fleecestället ljusblått. I övrigt är det fortfarande väldigt mycket rött som gäller, även om Alva numera säger att hon tycker om alla färger.

När Alva är powerranger så springer hon superduperfort. När det kommer till spring i benen har Alva alltid sprungit mellan olika rum, medan Majken tagit det litet lugnare. Nu springer de båda två fastän Alva är bra mycket mindre sprattlig alltsedan vi minskat på mängden av socker. Alltsomallt verkar hon helt enkelt mer harmonisk och hon är underfundig som få och har helt enkelt en minnesbank likt Dustin Hoffmans Rainman.

stora lilltjejen

När snön kommer ska Majken förbereda sig för att lämna sina nappar till tomten och hans nissar. Av tomten önskar hon sig då en pytteliten elefant, en mamma elefant, en pappa elefant och en storasyster elefant. På sistone har det även tillkommit önskemål om ett hus till elefanterna med en dörr som de kan gå in i, en rutschkana, en gungbräda och en liten boll.

Under den senaste månaden har Majken övergett pottan för toaletten. Hon har även äntligen blivit så lång att hon har börjat nå ned till golvet så att hon kan använda den gula sittstuds- bollen vilket innebar ren och skär lycka. I klädstorlek har Majken nu börjat närma sig stlk 104.

Därutöver tycker hon om att klä ut sig och kan till stor del ta på sig utklädnings- kläderna, även om hon då och då får hjälp av sin storasyster, som för övrigt börjat klä på dockkläder på alla sina mjukisdjur och pokemons. Oftast är hon prinsessa, men häromdagen var hon även en liten vampyr som lekte med bilbanan tillsammans med sin fladdermusbäbis.

Majkens favoritfärger är blå, röd, gul, grön, brun och svart, säger hon. Fast i de fall hon får välja så väljer hon nästintill alltid lila - eller raka motsatsen mot vad storasyster väljer. Nästintill varje morgon sjunger hon låten "jag åt min gröt och läste tidningen".

I övrigt är det mamma A som gäller för hela slanten och varje dag kivas det syskonen emellan om vem som ska sitta bredvid eller mittemot. Något som stör husfriden något och än mer middagsron. Vi letar ännu en bra lösning, men har inte lyckats komma på något som passar alla parter.

halloweenfirande

I fredags tog vi fram flickornas pumpaljus och tände dem för ett litet mysigt halloweenfirande. Senare under kvällen begav sig familjen till Hedemora för att titta på alla spökutklädda köpmän och gå på spökvandring. Alva valde återigen att klä ut sig till vampyr, medan Majken var en rosa tiger. Spökvandringen bjöd på troll, prinsesshäxor, spöken, spåkvinnor och osaliga otäcka andar. Den sistnämnda spökade i en trapp och barnen fick sjunga "blinka lilla stjärna" för anden så att hon somnade. Något som hon inte hade gjort på flera tusen år. I slutet av promenaden fick alla barn var sin kompis i form av en liten spökreflex.

Flickorna återvände sedan glatt till kusinernas affär, där de spelade trummor och gitarr -eftersom dalakusinerna som var utklädda till Kiss hade övergett scenen för litet present- inslagning. Alva hade fått ansikts- målning i form av ett rött hjärta på den ena kinden och en svart stjärna på den andra. De båda var lika glada över alla pumpalyktor som de hittade i skyltfönstret detta år, som de var under förra årets vandring tillsammans med farfar.

Det hade tänts marschaller i Hedemoras rondeller och jag tror minsann att det är något speciellt med att vara ute när det är mörkt när man är liten. När vi i måndags åkte en tur till Hedemora låg månen så lågt att det såg ut som om att det gick att känna på den. Alva stirrade storögt och fascinerat och pappa D fick åka en extra tur med bilen så att även Majken, som ännu sitter bakochfram, skulle få sig en titt på månen som såg ut som en ost.

Något halloweenfirande i form av trick-or-treat eller bus-eller-godis blev det dock inte av i år. Varken för flickornas del eller för några besökare. Flickornas faster hade omtänksamt nog köpt flickorna var sin liten pringlesburk och de mumsade glatt på chipsen samt några medtagna russinpaket. På så sätt var det inga större problem för Alva att tacka nej till godis och även om hon fick en påse med djungelvrål så sparade hon den ända till lördagen.

bygglekar

Utöver språk och promenader har flickorna på sista tiden även blivit som tokiga i att bygga med lego. Främst är det fortfarande de stora duploklossarna som gäller, även för Alvas del fastän hon lite då och då även kan bygga lite med det vanliga legot.

Alva bygger pokemonskolor i matchande färger medan Majken i sin tur bygger djurparker med alla klossar och djur som hon kan tänkas hitta. Ett tag var hon även lätt besatt av att bygga tåg.

Nästintill varje morgon dras de stora legolådorna under flickornas sängar fram för ytterligare lite klossbyggande och lekande. Pokemonfigurerna, skogsfamiljerna, legogubbar och övriga leksaksdjur får stundom bo i legolandet, dockskåpet, smurfhusen eller åka bilar, skepp eller tåg. Häromdagen byggde Alva även en flygande glasskiosk som tog med alla legogubbarna på läger med korvgrilning över brinnande eld.

Vi försöker att ha alla flickornas leksaker så lättillgängliga som möjligt och har nu även arrangerat det fd datarummet till ett pussel-, pärlpyssel- och målarrum. Utöver duplobyggandet målar Alva även i målarböcker nästintill dagligen och tycks klart föredra sina pokemonmålarböcker samtidigt som hon gärna målar i sin dra - streck- mellan- siffrorbok. Majken tycks dock föredra att rita på fri hand på tomma färgglada ark.

höstpromenad

Det är kallt och kyligt ute. Höstmörkret kom tidigt och nuförtiden är det mörkt såväl på väg till jobb och dagis som på väg hem. Under den gångna månaden har vi spenderat större delen inomhus i vetskapen om att flickorna ofta leker utomhus på dagis. Det är äntligen fasta rutiner som gäller där, med gymnastik, pysseldagar och skogs- promenader. På måndagar och fredagar leker flickorna tillsammans, men övriga dagar spenderar Alva med femåringarna och Majken med de mindre barnen. Majken kommer inte helt sällan hem med teckningar som hon målat åt mamma och pappa, medan Alva tagit hem spindlar, ljusstakar och annat pysslande.

Under den senaste månaden har Alva även klurat ut det där med läsandet, efter att hon en längre tid frågat och svarat i samma mening efter vilken bokstav som varje ord börjar på. "Apa, det börjar på A va?" samt har ett fortsatt intresse av vad allt heter på engelska. Att apa heter monkey kan hon sedan länge. Och tittandet på Dora nästintill varje morgon bidrar ständigt med ytterligare ord. Majken i sin tur sjunger hela Rammsteins låt "Ohne Dich" på tyska.

Förra helgen tog vi dock ännu en söndagspromenad kring kvarteret för att bli av med lite överskottsenergi och njuta av den friska höstluften. Naturligtvis passade jag även på att ta bilder enligt den årliga höstfotograferingen med gunghästen vid badsjön och stenen med vassa tänderna.

Mest spännande var det nog när pappa D gick och sade till några pojkar som lekte på den nybildade isen på badsjön och vi sedan beskrev varför det är farligt att leka vid sjön när det är kallt. Majken suger åt sig alla förmaningar som en liten svamp och upprepar dem gärna gång på gång, medan Alva snarare ifrågasätter hur det kan komma sig att det blir som det förklarats. Det är onekligen två charmiga åldrar - två och ett halvt och fyra och ett halvt år.

Ponnyridning

Idag har flickorna ridit på ponnyhäst vid affären i centrum. Det var uppskattat och fastän kön var lång så väntade de tålmodigt på sin tur. Vi hade tidigare under dagen även kikat in på Folkets Hus där det för dagen var loppis. Flickorna fyndade var sin clownfisk för två kronor styck och efter första varvet avrundades det så smått med kaffe och bulle samt ett pussel på 100-bitar med disneymotiv till Alva. Bullen gjorde nog sitt till för Alvas sockerstatus och det blev lätt litet rastlöst till en början i ponnykön. I övrigt fungerar det bara fint och när Alva i kaffekön även blev erbjuden en klubba så svarade hon strongt "Nej, tack. Jag äter inte socker".

par i systrar

Mamma! Kom och ta ett kort på oss.

ljuvliga höstflickor

Alltid lika pigga och glada året om.

Under sommaren har flickorna övat lite på att sova i egen säng. De nätter som de har lyckats har de fått ett klistermärke på sängbrädan. Alva har vid det här laget 26 klistermärken, medan Majken i sin tur föredragit klistermärkena på pottan. Vi har inte heller gjort någon stor grej av de gånger som de istället har valt att komma och sova hos oss utan snarare uppmuntrat dem att bryta en vana. Allt efter Alva efter tredje kvällen kom inrusande och ropande "jag vill inte ha något klistermärke!"

På sista tiden har de dock i stort sett kommit nästintill varje natt. Yrvakna och helt oberoende på ifall vi har gått och lagt oss eller inte. Majken är inne i en liten mammigare fas igen och vill gärna sitta i knät närhelst hon kan. Eftersom vi inte har några bestämda middagsplatser har detta naturligtvis en viss betydelse. Vid frukostbordet imorse konstaterade Alva nämligen att jag nu hade suttit bredvid Majken fyra gånger vid middagsbordet och att det nu var hennes tur. Sittplatserna för kvällens middag och morgondagens frukost är sålunda reserverade.

septembermånaden

Nu är hösten här och september månad har likt de övriga av årets månader löpt förbi i stormande fart. Häcken är nu till stor del klippt. Några skottkärrelass har körts, men än återstår lite krattning av de grenar som nu ligger, på den för i år sista gången klippta, gräsmattan. Flickorna har varit hjälpsamma och krattat, plockat och kört sina skottkärror.

De börjar kännas stora nu, kickorna. Majken slutade i början av september att använda blöja och går nu på pottan på eget bevåg. 2,5 år gammal. Och Alva har blivit lugnare i humöret sedan hon slutade äta socker, kan numera lyssna och har lättare att koncentrera sig.

Anledningen till att vi helt upphörde med socker är att vi vid det nästsenaste kalaset, hos flickornas gammelfarmor, noterade att Alva blev rejält mycket mer stimmig än vanligt och hade svårt att sitta still under bilfärden hem. Hon hade då ätit väldigt mycket tårta och kakor. När vi frågade henne ifall det var jobbigt att vara så uppspelt och hon svarade ja, försökte vi tillsammans hitta på en fungerande lösning. Lösningen är att vi nu undviker socker i stort sett helt när det gäller sylt, vitt bröd, lördagsgodis, juice, kakor och glass. Som lördagsgodis blir det nu fruktsallad, torkad frukt eller popcorn, salta pinnar och chips. Och det fungerar över förväntan. Även vid det senaste kalaset, då Alva åt vindruvor och hallon istället för tårta. Det som gör det enkelt är att Alva själv helt är med på alternativen och att hon är så förtjust i frukt.

Majken har även hunnit vara på ett språktest vid 2,5 års ålder och klarade sig fint, även om det stundom kan vara litet svårt för utom- stående att begripa allt som sägs. Hon räknar numera till tio och är väldigt förtjust i att sjunga. Främst AcDcs TNT eller Rammsteins Amerika. Favoritfärgen tycks vara rosa eller lila och det leks gärna med matleksaker.

Alva har i sin tur varit på 4-års test under vilket det konstaterades att hennes syn är utan anmärkningar (även om jag är lätt misstänksam över att hon hann memorera hela tavlan innan testet). Hon knäppte en knapp och öppnade den. Lade klossar över, under och bakom. Ritade en glad gubbe och berättade vad hon såg i en bok. Alva ritar gärna eller sitter med sin engelska bok. Språk verkar fascinera henne mycket och hon har börjat ljuda så smått. Dessutom leker hon mycket med sina pokemon och kan vid det här laget upp emot en 60 olika pokemonnamn.

Utöver engelskan lär sig flickorna även teckenspråk på dagis eftersom de där har en lekkamrat som inte kan höra. Alva säger ofta att han inte kan prata och efter att vi förklarat att det beror på hörseln uppstod följande konversation.
A: - Han kan inte prata
J: - Ja, fast det beror till största del att han inte kan höra. Han är döv.
A: - Död?
J: - Nej, döv. Inte död. Det innebär att han inte kan höra.
A: -Jaha. (med grubblande min).

Några dagar senare när vi var på besök hos flickornas gammelfarmor tecknade Alva att hon ville ha mer mjölk till fikat. När jag förklarade för henne att hon inte behövde visa det genom teckenspråk, berättade jag även för hennes släktingar att hon har en lekkamrat som inte kan höra. Alva var då snabb att tillföra sin del till samtalet:
A: - Ja, för han heter E och han lever i alla fall!

senaste fyndet

Under det senaste halvåret har jag bland annat snöat in mig på tavlor. Ovan är det senaste konstverket inköpt på dollarstore. Och nedan mina övriga fynd.

Akrylmålningen Bländverk

Ytterligare ett Dollarstorefynd

Oljemålning av Stockholm Slott

familjedag

Den 31:a augusti var det åter dags för det återkommande familjedagen i Lissjön. Likt föregående år så inleddes dagen med tipspromenad. Till skillnad från föregående år, som till största del bestått av vilda gissningar, så visade sig Alva ha full koll på barnens kryssfrågor. Totalt fick hon 10 av 12 rätt, varav de felaktiga frågorna rörde fotboll och prinsessor. Närmare bestämt var fotbollsvm utspelade sig samt vad askungen tappade när hon lämnade balen. Alva chansade där på USA och en handske. Majken chansade alltsomoftast på något annat än Alva. Stenkoll hade hon dock på att numret till polisen var 112 samt att Pettssons katt heter Findus.

Efter tips- promenaden var det dags för såväl boll- som pilkastning och därefter åts det korvbröd och mazariner. Eftersom både Alva och Majken tursamt nog hade fått var sin pokemonleksak efter tipspromenaden roade de sig även med dessa innan de rycktes med i leken tillsammans med sin kusin och sina dagiskamrater.

Något fiske blev det inte av det här året. Istället stod vi ute på bryggorna och tittade på när de övriga besökarna fiskade. I likhet med föregående år började det att regna i samband med prisutdelningen. Tursamt nog hade vi utrustat oss med paraply detta år. Vi hade dessutom tagit med oss en vagn till Majken, som passade på att sova middag under regnskuren.

Eftersom vinsterna i barnens tipspromenad lottades ut så fick Alva välja åt Majken, som var ett av de första namnen som drogs. Alva valde en docka med lila klänning och tiara. En mycket passande present åt sin lillasyster. Sedan stod hon tålmodigt och väntade på sin tur. Tacksamt nog hade ingen valt den vinst som hon hade spanat in, när det väl var hennes tur att välja. Detta år valde Alva en påse med dinosaurier och dinosaurie- skelett. Det är alltid lika spännande att se vad som lockar deras intresse bland alla leksaker. I fjol valde Alva ett revolverbälte medan Majken valde en kartong med pärlor och året dessförinnan valde Alva bocciabollar medan Majken fick en vit gosedjurshund.

I och med att barnen även utfodrades med två stora godispåsar var, så var det två mycket glada och lätt sockerstinna flickor som resterande del av kvällen lekte med sina nyvunna leksaker. Alltmedan Pappa D diskade sina nya bestick och mamma A planerade vad hon skulle förvara i sin nya låda.

sensommar

Utöver cirkusbesök och hästridning har vi under denna helg även haft besök av våra kamrater från Göteborg. Efter att värdinnan Alva visat dem runt i vårt hus fortsatte vi därefter med en rundtur kring byn, förbi Gruvkapellet och badsjön, där det litet senare även blev ett dopp.

Under promenaden försökte Alva sig på att jaga fjärilar - och blev rätt häpen när hon lyckades fånga en i håven. Lyckligtvis flög fjärilen snabbt vidare och Alva sysselsatte sig istället med att leka guide. Vår väg gick sålunda förbi den vita gubben vid elljusspåret, Folkets hus, laven samt Gruvkapellet och Kuppen.

Både Alva och Majken plaskade tills de blev blå om läpparna, trots den kvava värmen, men torkade snabbt i solen medan de åt sin picknick. Därefter badade Majken med kläderna på, medan Alva kastade skor med våra gäster i brist på bollar.

cirkusbesök

Denna solfyllda helg har vi återigen fått en smak av sommar, trots att vi nu arbetat samt gått på dagis i två veckors tid. Lördagsförmiddagen tillbringades på auktion i Åsgarn, där flickorna passade på att rida på en häst vid namn Blomma. Medan det under eftermiddagen tittades på cirkus.

Bland alla uppträdan- den av clowner och akrobater, ponnies, rockringar och street- dansare, så är det svårt att förutse vad som är roligt i barnens ögon. Alva tyckte allra bäst om en rosaklädd kamel och en buktalande dansk gamliknande papegoja. När det kom till hästarna så var hon främst besviken över att de bara var 3. De skulle hellre ha varit 29 stycken, tyckte hon. Och de pruttande clownerna roade inte fullt lika mycket som jag trodde de skulle göra.

Majken kröp i sin tur upp i mamma As knä och somnade där redan under tredje cirkusnumret för att vakna igen först efter pausen just i lagom tid för att smaska i sig popcorn och festis. För henne var höjdpunkten en busig liten hund som välte omkull soptunnor för en pojke som städade. Den skrattade hon åt hela vägen hem - och även i morse vid frukostbordet. Det är helt klart inte längden på föreställningen som räknas.

rätt så naturligt

Det är konstigt hur fort tiden går och hur snabbt perspektiv kan förändras. Från att ha bott flertalet år i stortstad tillbringas nu en stor del av tiden ute i naturen. Utöver de trevliga familjepromenaderna, stegräkningstävlingen och dagsetappen i årets dalkarlsvandring har jag på sistone även börjat springa. Är nu inne på tredje veckans löpträning med tre pass per vecka och det är en härlig känsla. Av att ha hittat hem.

blåbärsplockning

Alva är verkligen överförtjust i alla typer av bär. Smultron, hallon, jordgubbar, vinbär, blåbär. Därutöver gillar hon alla sorters grönsaker såväl oliver, kronärtskockor och sparris. Hon äter all typ av frukt och har även en förkärlek till baljväxter såsom ärtor, bönor, kikärtor och linser. Däremot ogillar hon smält ost och de flesta typer av sås.

Allt medan lillasyster Majken är hennes raka motsats. Där är det ost och sås som gäller. Alla möjliga sorters röror som baseras på mjölk. Men inga som helst grönsaker utom möjligtvis paprika, gurka och champinjoner. Några bär kan möjligtvis slinka ner och i fruktväg är det endast någon tugga äpple eller någon apelsin som gäller.

Det är roligt att se hur de kan vara så lika varandra och på samma sätt så olika. Just nu är Majken inne i sin busiga ålder och de gillar båda fart och fläkt.

Medan Alva redan sedan tidig ålder fascinerats för bokstäver, siffror och pussel månar Majken däremot mer om sina djur, främst hundar, och dockor.

När Majken sover vill hon helst sova för sig själv. Inga kramar och inga gosedjur. Bara nappen. Alltmedan Alva omringar sig av gosedjur och ska kramas så mycket det bara går. Napp har hon däremot aldrig velat ha.