sparkcykeltur

Mellan förskoleaktiviteter och fiolspelning passade vi på att ta två sparkcykelrundor kring kvarteret. Det ligger ännu stora mängder med grus längs vägarna, efter att snön smält bort, men det visade sig gå bra att åka likafullt. 

Majken valde att bara åka ett varv. Det gick lite sisådär med att hålla balansen och motivationen minskades något av att storasystern susade förbi i hög fart -samt att konditionen inte riktigt räckte till. Istället gick hon bredvid mig och Nikola.

Under det andra varvet kunde våra naturbarn naturligtvis inte heller låta bli att klättra upp i den stora högen med barrträdsgrenar som låg på en hustomt vid sidan om vägen. Därefter blev det ännu en fotosession med farbror B:s omelettord: kamelskit. Och visst ser de väl glada ut buskickorna. 

Väl hemkomna fyllde vi på energidepåerna med miniyoghurts, apelsinklyftor, jordgubbsskivor och torkade aprikoser. Vår frukttokiga Alva åt även en kiwi. Förhoppningsvis håller det i sig under de första fiollektionerna. Sedan brukar väntetiden till gruppspelningen vanligtvis innebära ett cafébesök med smörgås.

Måhända är det inte bara jag som kommer att ha träningsvärk imorgon efter dagens gympass med crosstrainer, roddmaskin, löpband och hantlar. Tredje gympasset för mig och femte för pappa D. Det här året ska vi bli starka. Nu ska jag klura litet på kvällens middag. Igår blev det zuccinisoppa.

Idag blev det bön- och tofugratäng med ris. Förhoppningsvis blir den uppskattad även av resterande delar av familjen.