Det är härligt att se hur flickornas skaparglädje växer fram och utvecklas. Häromdagen kom Alva in i rummet med en egengjord spelplan - ett spel som hon döpt till Natur och Kultur (en smula inspirerat av ett bokförlag, vars namn Alva snappat upp). Slutet är en smula klurigt - kommer spelaren på molnet eller berget är det kört, då fastnar den i en loop eftersom de båda innebär att spelaren ska gå ett steg fram och trädet framför innebär att den ska gå ett steg tillbaks. Majken sprang naturligtvis till rithörnan och skapade ett snarlikt spel hon med.
Uppvaktningen av Nikola fortsätter och vi fick häromdagen ett fint paket med posten innehållande nya bodys från moster Anita och en fin fotobok samt en prylburk från morbror Billys bror John. Vi tackar så mycket.
Efter gårdagens utflykt var flickorna alldeles rödrosiga om kinderna. Det kostar på att leka utomhus under en hel förmiddag och det blev långvila under eftermiddagen innan mellanmålet med frukt- och bär. Åter fylld med energi samt utrustad med ytterligare ett äpple och en morot (vilket är den återkommande ridprovianten) åkte Alva därefter till sin ridning medan Majken bänkade sig framför teven och xboxen med Batmanspelet. Denna riddag hade Alva fått prova på en ny häst - samt anmält sig till söndagens hästhoppning. Även på utflykten hade hästar varit ett tema - och när kompisen döpte sin häst till Black Beauty kontrade Alva med att döpa sina hästar till Black (efter Tommy Nilsson) och Black Metal, medan Majkens häst hette Daisy.
I övrigt har även förskolepersonalen märkt hur stolt Alva är över sin lillebror. Hon fullkomligt lyser upp när hon pratar om vår Nikola. Idag har vi skickat in vår ansökan till klass 1-3 på waldorfskolan. Tiden går så fort - och barnen har blivit så stora. Alva har blivit så förnuftig, medan Majken går igenom en intressant 5-årsperiod. På tisdag har de planerat in ännu en lekdate efter dagis med två av sina förskolekamrater. Det har blivit många lekträffar på sistone - med både nya och gamla vänner. Under tiden passar vi på att njuta av vår lilla bebis och kramar, pussar och snusar på honom så ofta det bara går.
3 kommentarer:
Vilket underbart litet knyte ni har, så stor han har blivit redan och vilket härligt leende han har. Kram Marie-Anne
Så underbart fin han är ert lilla knyte, redan har han blivit så stor med ett härligt leende.
Kram
Marie-Anne
Så skönt att få vara ute med sparkcyklar då är nog våren här ändå.Oj vilken spännande stor värld det måste kännas för Nikola viklen tur att han har så fina storasystrar som säkert tar hand om honom på kärleksfullt vis. Han växer ju så det knakar och vad stark han verkar vara i nacken. Kram mormor
Skicka en kommentar